Konservatorerna vill synas mer

– Jag har fått frågor som: ”Jaha, är konservatorutbildningen kopplad till Felix på något sätt?” De tror alltså att vi lägger in gurkor, säger Elin Lundmark och skrattar lite.

Hon berättar att hon ofta stöter på uppfattningen att konservatorerna målar om och målar över väldigt mycket, att de förändrar konstverken de jobbar med.

– Men det gör vi inte heller. Det vi faktiskt gör är att vi tar hand som vårt kulturarv så att det bevaras för framtida generationer. Vi bromsar förfallet, förhindrar fortsatt nedbrytning och ser till att objektet bevaras i den form som vi hittat det – men mer stabilt än innan.

Konservering är också något annat än restaurering och renovering av objekt.

– Restaurering innebär att återställa till ursprungligt skick vilket en konservator inte gör. Vi strävar i första hand mot att stabilisera och hindra nedbrytning.

Elin Lundmark tror att många av missuppfattningarna – som till och med kan komma från kollegor i museivärlden eller inom kulturvården – grundar sig i 1800-talets restaureringar som var mycket mer hårdhänta än idag. Länge moderniserade och förändrade man kulturarvet i stället för att bevara det. I dag finns det hårda etiska riktlinjer för vad man får och inte får göra.

– På slutet på 1800-talet kanske man plockade fram målningar i en medeltida kyrka och målade om dem i samma stil. Då tyckte man att man hade bevarat dem.

Elin Lundmark säger att branschen försökt distansera sig från den typen av hårdhänt ideologi och kontroversiella restaureringar som fortsatt en bit in på 1900-talet. Och hon tror att det kan vara en av anledningarna till att konservatoryrket hamnat lite i skymundan.

– Man har varit rädd för att förknippas med det här, så man har slutit sig lite. Så det är upp till oss konservatorer nu, att gå ut och vara mer publika. Vi måste se till att vi uppdaterar folks uppfattning om oss.

I linje med detta startades Konserveringens dag 2018. Dagen, som i år infaller 9 oktober, ska få fler att upptäcka och få mer förståelse för konservatoryrket. Bland annat kommer det hållas föredrag om yrket och ordnas öppna ateljéer runt om i landet. Elin Lundmark som är målerikonservator håller till exempel ateljéöppet med tillsammans med kollegan Nina Olivier i Stureby i Stockholm.

Konservatorerna är en liten yrkesgrupp och Elin Lundmark säger att det är en bransch där man faktiskt i teorin kan lära känna alla sina kollegor. I varje fall inom sin materialkategori. Det finns bland annat arkeologiska konservatorer, måleri- pappers- och textilkonservatorer.

Elin Lundmark tog sin examen 2010 från Göteborgs universitet och driver eget företag där hon specialiserat sig på konservering av muralmåleri.

Hon tycker att en av de största förändringarna inom branschen de senaste åren är att det blivit ett större akademiskt fokus. Fler och fler pratar om att det bör krävas en masterexamen för att jobba självständigt som konservator.

– Tidigare räckte det med en kandidatexamen. Internationellt trycker man också på om olika certifieringar och det handlar om att säkra yrket och yrkesrollen.

I Sverige utbildas konservatorer vid Göteborgs universitet.