Har ditt museum, arkiv eller bibliotek någon gång klurat över upphovsrättsfrågor? Då är det hög tid att följa ett lagförslag som har skickats ut på remiss och där remisstiden snart går ut. Syftet med förslaget är att få fram en upphovsrättslagstiftning med tydligare och modernare inskränkningar i upphovsrätten. Fram till 27 maj är ändringsförslagen ute på remiss och fler borde bidra med remissvar. Jag har plockat ut tre viktiga förändringar som kan komma att påverka kulturorganisationerna:
1.Panoramafriheten – en stor osäkerhet för kulturorganisationer
Offentlig konst finns till för allmänheten och ska berika våra offentliga livsmiljöer. För många känns det naturligt att avbilda och dela bilder på offentlig konst, till exempel i sociala medier. Hittills har detta dock egentligen varit olagligt, om man inte betalar licensavgifter för bildanvändning.
Att modernisera den så kallade panoramafriheten (§ 24.1) i svensk lag är en av de mest relevanta delarna i ändringsförslagen. Det skulle innebära att vi som samhälle inte bara har tillgång till konst i det fysiska utrymmet, utan får även använda avbildningar av offentlig konst för att sprida kunskap och inspiration, såväl i analog och digital form.
I lagförslaget finns dock i dagsläget en begränsning av panoramafriheten som har potential att skapa stor rättsosäkerhet för många kulturorganisationer. Förslaget kräver nämligen att ”en framställning där det återgivna verket utgör ett centralt motiv inte [får] användas i förvärvssyfte”. Förvärvssyfte beskriver utredningen som ”reklam för en vara eller verksamhet”
Vad gäller kulturorganisationers användning råder dock stor otydlighet.
Det finns en anmärkning om att privatpersoner ska ha möjlighet att sprida avbildningar på offentlig konst i sociala medier. Vad gäller kulturorganisationers användning råder dock stor otydlighet.
Många museer, arkiv och bibliotek har offentlig konst vid eller på sina byggnader, till exempel i form av skulpturer eller muralmålningar. För att marknadsföra sin verksamhet går det ofta inte att undvika att avbilda även dessa konstverk. Enligt förslaget kommer det inte att vara tillåtet att använda verk i förvärvssyfte. Samtidigt argumenterar utredningen att begränsningen inte ska gälla för ”återgivningar i forsknings- eller utbildningsverksamhet, oavsett finansieringsformen, så länge syftet med användningen av verket inte är att skapa ekonomisk vinning”.
Betyder det att ideella kulturorganisationer inte får använda bilder som innehåller offentlig konst för att till exempel marknadsföra evenemang, kurser eller föreläsningar? Kommer detta bara gälla för intäktsgenererande format? Eller för alla institutioner som inte har gratis entré? Tyvärr misslyckas lagförslagets formulering med att skapa tydlighet för ideella kulturorganisationer.
Det finns ett tydligt exempel som drar obalansen i lagförslaget till sin spets: En privatperson fotar muralmålningar på ett stadshus och delar dessa foton på Instagram. Kommer en kulturförening få samma möjlighet när den samordnar en föreläsning i samma stadshus och vill marknadsföra biljettförsäljningen med en liknande bild? Sannolikt inte utan att betala för en licens.
En privatperson fotar muralmålningar på ett stadshus och delar dessa foton på Instagram. Kommer en kulturförening få samma möjlighet?
Ett till problem är värt att lyftas: Lagförslaget skapar en osund obalans mellan ideella verksamheter och internationella bolag som driver Facebook, Instagram och Tiktok. Dessa plattformar drar sin relevans – och ekonomisk vinst – ur användargenererat innehåll. Därmed kommer lagförslaget, som den ser ut idag, innehålla en tydlig motsägelse. Å ena sidan kommer bilder på offentlig konst inte användas ”i förvärvssyfte”. Å andra sidan kommer den att gynna Metas, Googles och Tiktoks affärsmodeller. Detta skapar en stor maktobalans mellan ideella verksamheter och techjättarnas aktiviteter online.
2.Samlingsförvaltningens förutsättningar moderniseras
I ändringarna finns det ett förslag som kommer lösa ett mer teoretiskt problem för många institutioner med egna samlingar. I och med att upphovspersoner har ensamrätt att bestämma över hur deras verk används har det hittills egentligen varit omöjligt att fotografera verk för den egna samlingsförvaltningen, till exempel i ett digitalt samlingsförvaltningssystem, om upphovspersonen inte har givit sitt tillstånd för det. Detta var hittills bara tillåtet för bevarandeändamål. I 16 § föreslås det nu ett till stycke som tillåter digitalisering för ”förvaltning och organisering av verk samt för annat internt bruk som påkallas av underhåll av verk”. Det är ett bra steg för att modernisera upphovsrättslagen och uppdatera den till kulturorganisationernas verklighet.
3.Tillgängliggörande – endast på plats
Kulturarvsorganisationer har hittills haft begränsade möjligheter att tillgängliggöra upphovsrättsskyddade verk för forskning eller privata studier. Utredningen föreslår att: ”Bibliotek och museer som är tillgängliga för allmänheten och som drivs utan vinstintresse samt de statliga och kommunala arkivmyndigheterna får tillgängliggöra offentliggjorda verk, utom datorprogram, som ingår i deras samlingar och som inte omfattas av köp- eller licensvillkor.
Tillgängliggörandet får endast ske
- i institutionernas egna lokaler,
- genom ett tekniskt hjälpmedel avsett för enstaka besökare, och
- i forskningssyfte eller för privata studier.
Villkoren har blivit tydligare jämfört med dagens bestämmelser och det viktigt att museerna har lagts till. Det är dock anmärkningsvärt att utredningen har bestämt sig att begränsa tillgängliggörande av kulturarvssamlingar i forskningssyfte till det fysiska rummet, samt att man har uteslutit regionala arkivmyndigheter. Det är förvånansvärt att museer, arkiv och bibliotek, som drivs utan vinstintresse, även i fortsättningen inte får dela digitala kopior på upphovsrättsskyddade verk från sina samlingar. Detta påverkar framför allt samlingar som inte finns i storstäderna – och därmed just de samlingar som även historiskt sett har marginaliserats i forskningen.
Gör kultursektorns röst hörd!
Lagändringarna har stor potential att anpassa upphovsrättslagen till både den moderna verkligheten och att förbättra tillgången till vår tillgång till konst och kultur – om de tar höjd för hur verksamheten i ideella kulturorganisationer i hela landet. I september 2025 kan ändringarna träda i kraft – jag uppmanar flera i kultursektorn att läsa igenom förslaget och skriva ett remissvar.
Larissa Borck, antikvarie med fokus på digital utveckling på Sörmlands museum.
