– Resurser är ett lite klurigt begrepp. Många skolor uppger att de inte har råd med bibliotekarier men vissa skolor tycker tydligen att de kan ha råd. Så det handlar ju inte om pengar utan om prioritering.
Det säger Ulrika Centerwall, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås, som slutfört en avhandling baserad på intervjuer med skolbibliotekarier på framgångsrika skolbibliotek i Sverige. En stöttande ledning och ett kollegium som vill samarbeta är avgörande, menar hon.
– De flesta jag pratat med har lyft en intresserad och stöttande rektor som tycker att skolbiblioteket är viktigt, samtidigt som rektorn sett till att få annan skolpersonal, föräldrar och elever att förstå att biblioteket är viktigt.
Enligt Ulrika Centerwall handlar det inte bara om attityd och budget. Många hon pratat med har jobbat sig fram till en ledande position på skolan, och på så sätt gett biblioteket ytterligare legitimitet.
– Skolbibliotekarier har otroligt låg status, även på skolor som prisats har de jag pratat med ibland känt sig osynliggjorda. Att få vara med i ledningsgrupper och sitta i mötesrum där beslut fattas blir därför extra viktigt. Risken att bli bortglömd minskar när man har en central roll på skolan och alla kan ens namn.
Ulrika Centerwalls avhandling "Att ta plats och göra skillnad" blev klar i våras.
Ulrika Centerwall konstaterar dock ett potentiellt problem även på de skolbibliotek som fungerar bra. De är personbundna – det kan räcka att en bibliotekarie slutar för att hela verksamheten ska ändras.
– Systemet är väldigt skört, någon kan gå på föräldraledighet och så har biblioteket plötsligt blivit matsal. Att ge biblioteket legitimitet är ett konstant arbete, det blir aldrig stabilt eller “färdigt” – varje år ska dessutom nya lärare och elever lära sig här vad ett skolbibliotek är och hur det kan användas.
”Jag har också fått höra flera beskriva hur de får feminiserade extrauppgifter, lite så “kan inte du baka en kaka till fikat””
Ulrika Centerwall har inte undersökt skolbibliotek som fungerar mindre bra, men säger sig ändå se resurser som det största hindret. Om en skola exempelvis har två bibliotekarier kan den ena hålla biblioteket öppet medan den andra är ute och undervisar i klasserna. Samtidigt har många andra skolor bibliotek som inte är bemannade överhuvudtaget.
Så, efter en avhandling som tagit åtta år, vad ska Ulrika Centerwall hitta på härnäst? Jo, något hon tagit med sig av alla samtal med skolbibliotekarier runt om i landet: feminiseringen av yrkesrollen.
– De allra flesta är kvinnor. Det hänger ihop med yrkets låga status och låga lön. Jag har också fått höra flera beskriva hur de får feminiserade extrauppgifter, lite så “kan inte du baka en kaka till fikat”, eller “pynta”, eller “trösta den här eleven som har det tufft”. Det ser jag fram emot att arbeta vidare med.
