Från och med i år måste de statliga centralmuseerna återrapportera hur de arbetar för att bredda finansieringen av sin verksamhet. Kravet kommer i kölvattnet av Myndigheten för kulturanalys (Myka) rapport om privat finansiering av kultursektorn och kulturminister Parisa Liljestrands (M) utredning om skattelättnader för kultursponsring.
– Det är väldigt väntat och inte förvånande att det här beskedet kommer. Nuvarande regering har ju drivit den här frågan om breddad finansiering med utredningen från Myka. Så det här ligger i linje med det, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare på Sveriges museer.
Han ser det som positivt om museerna kan få finansiering från flera olika håll, att det kan bli en stabilare grund att stå på, samtligt som han betonar att det inte kan ersätta en stark grundfinansiering från det offentliga.
– Därför kallar vi det för kompletterande finansiering, för att ska vara just en komplettering av en statlig grundfinansiering, säger han och fortsätter:
– Det är jättebra att regeringen är aktiv i den här frågan för det betyder ju också att de är beredda att skapa nya samarbeten och ha mer dialog. Det är en akut fråga på så vis att många behöver se över sin finansiering, resurserna är knappa för många museer.
Han berättar att branschorganisationen Sveriges museer kommer lyfta just kompletterande finansiering under året som en fokusfråga.
– Det är snävt för museerna och kulturbudgeten är snäv, så jag tror att det här är en fråga som museerna men också hela kulturlivet måste se över just nu, säger Gunnar Ardelius.
Kulturminister Parisa Liljestrand sade tidigare i veckan till P1 Kulturmorgon att hon ser breddad finansiering av kulturen som årets viktigaste kulturpolitiska fråga. I ett mejl till Magasin K skriver Parisa Liljestrand att syftet med det nya kravet på museerna är att få en bättre bild av hur förutsättningarna för arbetet med det här ser ut i verksamheterna.
– En breddad finansiering kan möjliggöra för både mer kultur, och mer mångfald på kulturområdet. Att stå på fler ben än enbart det offentliga kan även vara ett sätt för såväl museer som andra verksamheter inom kultursektorn att öka sitt oberoende, skriver Parisa Liljestrand.
Är återrapporteringskravet om breddad finansiering, samt utredningen om skattelättnader för kultursponsring, signaler om att museerna framöver inte kan förvänta sig statligt stöd på samma nivåer som tidigare?
– Något som jag är väldigt tydlig med när jag pratar om breddad finansiering är att en stärkt privat finansiering av kulturområdet inte utgör något svepskäl för att försvaga den offentliga. Tvärtom handlar det arbete regeringen nu påbörjat om att möjliggöra för en större mångfald av kultur och att öka institutionernas oberoende. Viss kultur kommer dock alltid att behöva finansieras av det offentliga och där har staten fortsatt ett viktigt åtagande, tillsammans med kommuner och regioner, skriver Parisa Liljestrand till Magasin K.
De omfattas av nya kravet
Museerna som berörs av kravet är Nationalmuseum, Moderna museet, Arkdes, Naturhistoriska riksmuseet, Statens historiska museer, Statens maritima och transporthistoriska museer, Statens försvarshistoriska museer, Världskulturmuseerna och Scenkonstmuseet.