Om regeringen vill se en ökad privat kulturfinansiering behövs en långsiktig strategi som tar hänsyn till kulturverksamheters olika förutsättningar att arbeta med privat finansiering. Det konstaterar Myndigheten för kulturanalys i en ny rapport som kartlagt den privata kulturfinansieringen Sverige.
– Det behövs ett brett grepp på frågan. Att införa ekonomiska incitament utan att också fokusera på kunskaps- och kapacitetshöjande åtgärder riskerar att ensidigt gynna kulturverksamheter som redan är väl rustade att arbeta med privat finansiering, säger Pelle Amberntsson, utredare på Myndigheten för kulturanalys i ett pressmeddelande.
Myndigheten skriver också att det finns både risker och möjligheter med privata pengar in i kultursektorn. Den privata finansieringen kommer ofta i projektform, är konjunkturkänslig och alltså mer kortsiktig än offentliga medel. Det finns också en risk att kulturaktörer anpassar sin verksamhet efter finansiärernas önskemål och blir mer sårbara.
– Det är också vanligt att privata aktörer vill stödja kultur med ett tydligt samhälleligt syfte. Det finns således risker i att finansieringen blir mer kortsiktig, att det blir fokus på viss typ av kultur och att kulturskapare i för stor utsträckning anpassar sina verksamheters innehåll efter privata aktörers förväntningar och önskemål, säger Pelle Amberntsson.
Rapporten lyfter också möjligheterna om den privata finansieringen skulle öka. Ett breddat och mer varierat utbud och ökat handlingsutrymme för kulturaktörer är två saker som lyfts fram.
Myndigheten kommer inte med några skarpa åtgärdsförslag men resonerar bland annat kring skattelättnader och regellättnader för sponsring för att öka de ekonomiska incitamenten för att finansiera kultur.
Den privata finansieringen kommer i dag främst från allmänheten som köper biljetter och betalar entré. 2023 konsumerade hushållen kultur för 18,1 miljarder kronor, att jämföra med den privata kultursponsringen som uppgick till 750 miljoner kronor samma år.
Rapporten Privat finansiering – hinder, möjligheter och konsekvenser är slutrapportering regeringsuppdraget att kartlägga den privata kulturfinansieringen, undersöka om denna kan öka, och analysera konsekvenserna av olika typer av finansiering i relation till de kulturpolitiska målen.