Arbetet med kartan, som är framtagen för att hjälpa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att planera sitt besök, startade våren 2025 och har pågått i drygt ett år.
– Initiativet handlade om att göra oss mer medvetna om den här målgruppen och hur vi kan anpassa ett museibesök efter deras behov, säger Anna Glowacki, pressansvarig och projektledare för den sensoriska kartan på Hallwylska museet.
Projektet tog sin början efter att museet fått finansiering från Hallwylska museets stiftelse. Som ett första steg bjöds Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet, in för att föreläsa för personalen om NPF.
– Vi ville att hela personalen skulle få en större förståelse för målgruppen. Sedan fick vi titta på vår egen verksamhet med lite mer kritiska ögon och fundera på vad vi kunde förbättra, berättar Anna Glowacki.
En viktig del av arbetet har varit att involvera personer med egen erfarenhet av NPF. Museivärden Anna Kollnitz, som själv har en autismdiagnos, gjorde en genomlysning av museets fem våningar ur ett sensoriskt perspektiv och bidrog med synpunkter under hela processen. Museet har också samarbetat med Riksförbundet Attention och Stiftelsen Inuti för att testa, diskutera och utveckla kartan.
Kartan beskriver med hjälp av färger och symboler bland annat ljudnivåer, ljusförhållanden, trängsel och platser där besökare kan ta en paus.
Hallwylska museet skiljer sig från många andra museer genom att det är ett bevarat privathem snarare än en traditionell museibyggnad. De många rummen, våningsplanen och detaljerna innebär en miljö med många sensoriska intryck, konstaterar Anna Glowacki.
– Vi ville därför göra vår karta så tydlig och lugn som möjligt, och så att alla symboler skulle förklaras i text. Den skulle inte skapa fler intryck än nödvändigt, säger hon.
Den färdiga kartan, som finns tillgänglig både tryckt och som pdf, beskriver med hjälp av färger och symboler bland annat ljudnivåer, ljusförhållanden, trängsel och platser där besökare kan ta en paus. Syftet är att skapa större förutsägbarhet.
Nyttan stannar inte vid personer med NPF, understryker Anna Glowacki.
– Tydlighet gynnar alla, till exempel småbarnsföräldrar eller andra som vill veta mer om vad som väntar innan de kommer hit.
Som ett komplement till den sensoriska kartan planerar Hallwylska museet att under hösten också testa särskilda lugna öppettider med färre besökare. Förhoppningen är att satsningen som helhet kan inspirera fler kulturinstitutioner att arbeta med tillgänglighet på liknande sätt
– Vad vi känner till finns det inget annat museum i Sverige som har gjort en sensorisk karta. Vi hoppas och tror att det kan skapa ringar på vattnet, säger Anna Glowacki.
