När Notre-Dame i Paris stod i lågor 2019 spreds dramatiska bilder till omvärldens förfäran. Fem år senare hade stora delar av katedralen återställts och öppnade portarna för besökare igen.
Att det var möjligt berodde till stor del på att det fanns en digital kopia av byggnaden – katedralen hade sedan tidigare dokumenterats i detalj med hjälp av laserskanning.
Något som även Hallwylska museet i Stockholm, en del av Statens historiska museer, nu ska ge sig i kast med.
Vid årsskiftet 2027/2028 planerar museet att stänga för att 3D-skanna hela byggnaden. Museet kommer att hålla stängt för besökare i omkring 15 månader.
– Det är klart att det känns lite tråkigt att börja med att stänga, även om det är ett bra tag kvar, säger Daniel Wetterskog, ny på posten som museichef sedan januari.
– Men det behöver göras och jag tror att det också kommer att lägga grunden för en ännu bättre upplevelse.
Hallwylska palatset uppfördes 1893–1898 för greveparet Walther och Wilhelmina von Hallwyl och räknas som ett av landets mest välbevarade privatpalats. Byggnaden är i dag museum med stora delar av den ursprungliga inredningen och familjens samlingar bevarade.
Det primära syftet med skanningen, där lasrar registrerar byggnaden i miljontals mätpunkter, är att stärka brandskyddet – bland annat genom att installera ett nytt sprinklersystem. Men det finns också ett beredskapsperspektiv.
De senaste åren har digital dokumentation blivit ett allt vanligare begrepp. Sedan kriget i Ukraina bröt ut – där minst 500 kulturminnen förstörts – har EU uppmanat medlemsländerna att 3D-dokumentera viktiga byggnader och samlingar.
I Sverige rekommenderar Riksantikvarieämbetet 3D-dokumentation som metod för långsiktigt kulturarvsbevarande. En ny rapport från Rådet för skydd av kulturarv lyfter också fram digital beredskap som ett prioriterat område, och föreslår ett nationellt digitalt skyddsrum för att lagra kopior av museisamlingar, arkiv och bibliotek.
”Har vi gjort en full 3D-skanning så vet vi hur det ser ut om något skulle hända. Det är ett verktyg för att kunna förvalta huset på ett bättre sätt, men det kan också användas publikt.”
Daniel Wetterskog säger att frågan handlar om något större än byggnader.
– Museer förvaltar historia och bär det kollektiva minnet. Det gör det möjligt att gå tillbaka och förstå vad som faktiskt har hänt, säger museichefen.
– Har vi gjort en full 3D-skanning så vet vi hur det ser ut om något skulle hända. Det är ett verktyg för att kunna förvalta huset på ett bättre sätt, men det kan också användas publikt.
Daniel Wetterskog är uppvuxen utanför Örnsköldsvik och har tidigare varit museichef på Örnsköldsviks museum, Riksidrottsmuseet och Scenkonstmuseet: “Den stora skillnaden är att Hallwylska är en museimyndighet. Oavsett vem man träffar, jurister eller fastighetsförvaltare, har alla museet och kulturen som mål. Det är fantastiskt”.
Foto: Jonas Eng
Som en del av förberedelserna har Statens historiska museer gjort en förstudie tillsammans med externa experter om hur 3D-dokumentationen ska gå till. Resultaten ska sammanställas i en rapport som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet, men också publiceras så att andra kulturinstitutioner kan ta del av erfarenheterna.
Under tiden som Hallwylska är stängt kommer personalen att arbeta med både huset och innehållet, enligt museichef Daniel Wetterskog. Utveckla dramavisningar och program, förbereda utställningar och se över möjliga samarbetspartners.
– Vi kommer fortsätta vara verksamma och synliga, även om vi inte vet exakt på vilket sätt ännu.
”En del av tjusningen är att det är en historisk tidskapsel, det går inte att göra stora förändringar.”
Daniel Wetterskog kommer senast från rollen som museichef på Riksidrottsmuseet och har tidigare bland annat varit museichef på Scenkonstmuseet.
Hur känns det såhär två månader in på nya jobbet?
– Overkligt. Jag har alltid drömt om att få jobba här. Jag har två favoritmuseum: Palazzina Fortuny i Venedig och Hallwylska. Båda är privata palats där samlingen finns i en kontext redan från början, det är hus som i sig är objekt med en fantastisk historia, säger Daniel Wetterskog.
– En del av tjusningen är att det är en historisk tidskapsel, det går inte att göra stora förändringar. Utmaningen är att presentera det på ett sätt så att fler hittar hit, utan att göra ingrepp i interiören.
Under tiden som Hallwylska är stängt kommer personalen att arbeta med både huset och innehållet.
Foto: Jonas Eng
Den nya museichefen tror att den digitala dokumentationen skulle kunna bidra till hans större mål: att fler ska upptäcka museet.
Exakta 3D-modeller av rummen kan öppna upp för nya sätt att förmedla innehållet – något som skulle kunna locka ny publik, inte minst bland yngre.
– Det skulle kunna vara allt från att besökarna kan svepa telefonen mot en vägg eller över ett föremål och få mer information, till hologram i form av personer som går runt i rummen, säger Daniel Wetterskog.
När får vi se vandrande hologram på Hallwylska?
– Haha, vi får se vilka möjligheter vi upptäcker. Oavsett så kommer huset fortfarande att stå för magin, men vi kanske kan använda teknik till för att förstärka den.
3D-skanningen på Hallwylska
- Hallwylska museet, en del av Statens historiska museer, ska stänga vid årsskiftet 2027/2028 för att 3D-skannas i sin helhet. Arbetet beräknas ta cirka 15 månader.
- Arbetstiden uppskattas till cirka 30 000 timmar för planering, upphandling, dokumentation, skyddsåtgärder, föremålshantering, genomförande och återställning.
- Investeringskostnaden för ett förbättrat brandskydd och 3D-skanning beräknas uppgå till knappt 20 miljoner kronor. Projektet finansieras av myndigheten Statens historiska museer och bokförs som en investering som skrivs av över flera år. Under tiden museet hålls stängt uppskattas förlorade intäkter på cirka 14,5 miljoner kronor.
- Det finns olika metoder för att fånga 3D-data. Vanliga i fastighetssammanhang är laserskanning (LIDAR) och fotografibaserad skanning. Dessa tekniker kan användas var för sig eller i kombination.
