Rådet för skydd av kulturarv inrättades av regeringen 2024 för att bidra till en effektiv beredskapsplanering för det svenska kulturarvet. I sin andra delredovisning konstateras att en hel del har hänt under senare år.
Till exempel har länsstyrelsernas arbete med att märka ut kulturegendom med den blåvita skölden intensifierats och många museer har tagit fram katastrofplaner. För två år sedan hade cirka 30 procent av de centrala museerna planer för hur man ska agera vid kris eller krig, i dag är siffran 60 procent.
Men tempot i beredskapsarbetet måste öka för att nå regeringens mål om stärkt samhällsberedskap. Det är huvudbudskapet i rapporten från Rådet för skydd av kulturarv.
– Ryssland krig mot Ukraina har definitivt skruvat upp intensiteten i beredskapsplaneringen, men mer måste göras om vi ska stå väl rustade. Slutrapporten kommer i december 2026, men redan nu pekar vi därför ut tre områden som är prioriterade, säger riksantikvarie och Riksantikvarieämbetets chef Susanne Thedéen, som är sammankallade i rådet där bland annat kulturarvsmyndigheter, länsstyrelserna, centrala och regionala museer samt Svenska kyrkan ingår.
Det handlar om det digitala kulturarvet, som utgör en växande del av det samlade kulturarvet. Hoten i form av cyberattacker, sabotage och informationspåverkan gör att rådet föreslår att regeringen utreder en nationell skyddad lagringsyta för kulturarvsdata, ett slags digitalt skyddsrum.
Ett annat område som lyfts fram är behovet av praktiska övningar mellan olika kulturförvaltande aktörer.
– Rådet betonar vikten av att öva krig. Därför föreslår vi att några länsstyrelser genomför samverkansövningar. Genom praktiska övningar kan vi få till ett lärande som gör oss bättre förberedda, säger Susanne Thedéen.
”Man ska inte underskatta betydelsen av att kunna gå på teater eller konstutställning.”
De flesta samlingar, byggnader och kulturmiljöer kommer inte kunna skyddas genom undanförsel eller digitalisering. Ett annat prioriterat område är därför att kulturarven måste skyddas på plats.
– Det kan vara sandsäckar eller att täcka för fönstren för att minska risken för splitterskador. Det gäller att se till att lokalerna är säkra och tillgängliga för allmänheten för att upprätthålla motståndskraft och försvarsvilja. Man ska inte underskatta betydelsen av att kunna gå på teater eller konstutställning, säger Susanne Thedéen.
Rapporten slår fast att ansvaret för beredskapsåtgärder är delat mellan olika myndigheter och organisationer, vilket skapar en otydlig struktur som bromsar utvecklingen.
Vad krävs för att komma till rätta med det?
– Samordningen mellan olika aktörer måste bli bättre, mellan till exempel länsstyrelserna, museerna och Svenska kyrkan. Rollerna och ansvaret behöver bli tydligt och det är det tyvärr inte i dag.
