Rådet ska samordna skyddet av Sveriges kulturarv i händelse av ett väpnat angrepp mot landet och Riksantikvarieämbetets utredning ska vara klar redan efter sommaren.
– Våra svenska kulturarvsinstitutioner förvaltar en oersättlig källa till kunskap om vår historia. Tyvärr kan vi samtidigt konstatera att kulturarvet ofta blir ett medvetet mål och utsatt för förstörelse och plundring i samband med exempelvis en väpnad konflikt, säger riksantikvarie Joakim Malmström till Magasin K.
Han menar också att i en värsta tänkbar situation där hela samhället kommer vara ansträngt och resurserna för att vårda och skydda samlingarna är begränsade, behöver Sverige vara förberett för att hantera svåra prioriteringar som påverkar hur olika miljöer och föremål runt om i landet kan skyddas.
Det var i november som MSB la fram ett förslag om ett kulturskyddsråd i rapporten ”Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans”. I rapporten lyfts även behovet av planering hur kulturarvet på regional nivå ska skyddas under höjd beredskap och krig.
I uppdraget som Riksantikvarieämbetet nu fått ingår bland annat att ta ställning till vilka uppgifter och mandat som ett nationellt kulturskyddsråd ska ha och lämna förslag på vilka aktörer som bör sitta med i rådet.
Vilken typ av mandat kan bli aktuella för det nya rådet?
– Jag vill inte föregripa vår samlade utredning, men mandaten bör dels kretsa kring möjligheten för samordning och effektiva insatser i ett läge med höjd beredskap eller i en krigssituation, men också handla om att förbereda kulturarvssektorn genom att driva kunskapshöjande insatser och säkerställa att det genomförs åtgärder för att stärka beredskapen på området, säger Joakim Malmström.
Joakim Malmström, riksantikvarie.
Magasin K har tidigare skrivit om hur krisplaner för kulturarvet saknas på museerna och att det endast är länsstyrelsen på Gotland som märkt ut särskilt betydande kulturegendomar. Tidigare i år ansökte dock även Länsstyrelsen Uppsala om tillstånd att märka upp kulturarv enligt Haagkonventionen.
– Arbetet med utmärkning är bara en del av arbetet för en god beredskap. Vi behöver inte titta på just utmärkningen för att kunna konstatera att det saknas resurser för att skydda vårt kulturarv, säger Joakim Malmström.
– MSB konstaterar i sitt underlag till regeringen att det finns behov av omfattande investeringar och resurser för beredskapsplanering. Detta är resurser som jag inte ser går att få fram enbart genom omprioriteringar inom befintliga budgetar i kultursektorn utan här behövs betydande resursförstärkningar.
Kostnaderna för åtgärderna för att skydda kulturarvet uppskattas i MSB:s rapport till cirka 640 miljoner för 2024 och 60 miljoner för 2025. Därefter uppskattas kostnaden till omkring 400 miljoner kronor årligen under 2026–2030.
Det var Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Riksarkivet som tog fram underlaget till MSB kring det här förslaget – är det dessa institutioner som vi kan förväntas oss kommer sitta i rådet?
– I augusti kommer vi redovisa ett samlat förslag där vi tagit ställning till vilka aktörer som bör vara representerade i rådet. Jag tror att det är viktigt med en bred representation från hela kulturarvssektorn. Vad gäller de myndigheter du nämner kan det konstateras att i det råd som tidigare fanns och som inrättades 1960 var dessa aktörer med och jag kan se redan från de samtal som Riksantikvarieämbetet bjudit in till under det senaste året att de tre sektorsmyndigheterna har en viktig roll att spela i rådet.
