Kyrkor, byggnadsminnen, museer, arkiv och bibliotek. Det är exempel på kulturhistoriska platser och byggnader som ska förses med ett särskilt märke som ger prioriterat skydd i händelse av väpnad konflikt i Sverige.
När Magasin K rapporterade om märkningen i mars 2022, var det med Gotlands län som enda exempel. Nu har ytterligare åtta länsstyrelser följt efter, meddelar Riksantikvarieämbetet.
– Det har kommit in väldigt många ansökningar, framförallt i år. Det är förstås roligt, säger Agnes Norberg, handläggare på Riksantikvarieämbetet.
På samma sätt som ett rött kors identifierar skadade och sjukvårdare i krig, ska denna märkning – i form av en blåvit sköld – identifiera särskilt betydande kulturegendomar. Att förstöra objekt som märkts ut med emblemet innebär enligt Haagkonventionen ett brott mot folkrätten.
Det är länsstyrelserna själva som ansvarar för urvalet av vad som är särskilt betydande i respektive län, bland annat genom samråd där allt från fastighetsägare till Försvarsmakten ska ge sina synpunkter. Sedan fattar Riksantikvarieämbetet beslut om tillstånd. Totalt har 430 kulturegendomar runt om i landet fått tummen upp av myndigheten. Och fler är på gång, berättar Agnes Norberg.
– Vi vet att många har själva urvalet klart och nu befinner sig i en fas med samråd. Det kan ju ta tid men vi tror att det blir några fler som får tillstånd innan årsskiftet.
Galgen i Visby är utmärkt med den blåvita skölden.
Foto: Karl Melander
Uppdraget att förbereda för utmärkning av betydande kulturarv har egentligen funnits sedan 90-talet, enligt Totalförsvarets folkrättsförordning. Så, hur kommer det sig att så många ansöker just nu?
– Tidigare har det inte varit prioriterat av förklarliga skäl men säkerhetsläget har förändrats drastiskt efter Rysslands invasion av Ukraina, säger Agnes Norberg och fortsätter:
– Flera aktörer har prioriterat beredskapsplaner på ett helt annat sätt, inte minst museerna. Sedan är det en viss fördröjning, det här är ett omfattande arbete för länsstyrelserna som redan har knappa resurser att jobba med kulturmiljöfrågor.
Varför är märkningen viktig?
– Det är inte bara ett verktyg för att utkräva ansvar om kulturegendom förstörs i krig, det är också ett sätt att öka allmänhetens förståelse kring kulturarvets folkrättsliga och internationella skydd.
Under kriget i Ukraina har omkring 350 platser av kulturell betydelse förstörts enligt Unesco, däribland religiösa platser, museer, bibliotek och monument. Agnes Norberg berättar att en vanlig farhåga som Riksantikvarieämbetet möter är att de platser och byggnader som märks ut i själva verket blir måltavlor.
– Även om vi vet att kulturegendomar kan bli måltavlor i krig beroende på konfliktens natur så finns det inget belägg för att märkningen i sig skulle göra platsen mer utsatt. Ofta är de kända ändå, skillnaden med det här verktyget är att det ökar möjligheterna att någon kan ställas till svars.
Åtta län har fått godkända ansökningar
- Enligt Haagkonventionen från 1954 är det ett brott mot folkrätten att förstöra objekt som märkts ut med emblemet i form av en blåvit sköld. Ansvar kan utkrävas i både svensk och internationell domstol.
- Gotland, Uppsala, Gävleborg, Östergötland, Skåne, Kronoberg, Västra Götaland och Blekinge har hittills fått beviljat tillstånd att märka ut betydande kulturegendomar.
Urval av objekt som är godkända för utmärkning:
Feskekörka i Göteborg
Länsresidenset i Göteborg
Mora stenar i Knivsta kommun
Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala
Härkeberga kyrka i Enköpings kommun.
Mössebergs fornborg i Falköpings kommun
Läckö slott i Lidköpings kommun
Skokloster slott i Håbo kommun
Ringmuren i Visby
