”Jag tycker inte att museer ska ha marknadshyror”

Moderaternas kulturpolitiska talesperson Kristina Axén Olin vill slopa modellen med marknadshyror för museer och andra kulturverksamheter och hoppas få med sig sitt parti.

Rebecka Gordan

29 april 2026

Inför valet 2026 intervjuar Magasin K riksdagspartiernas kulturpolitiska talespersoner. Läs alla publicerade intervjuer här.

Under Kristina Axén Olins (M) första år i Stadshuset i Stockholm, där hon senare blev socialborgarråd och finansborgarråd under 1990- och 2000-talet, löstes finansieringen för stadens kulturfastigheter genom att Stadsholmen, som förvaltade dem, lyftes in i kommunens bostadsbolag.

– I Stockholm insåg vi att de här fantastiska kulturhusen aldrig kommer kunna vara på en normal marknad när det kommer till hyra. Lite samma är det med Statens fastighetsverk, att det går inte att ha den här konstruktionen som är nu.

Under våren har flera statliga museer fått besked om kraftiga hyreshöjningar. Kristina Axén Olin säger att det tyder på att hela tanken med Statens fastighetsverk ”har passerat bäst före-datum”.

– Jag tycker inte att museer och andra kulturinstitutioner ska ha marknadshyror. Om jag fick välja så skulle man göra en ordentlig utredning av hela systemet nästa mandatperiod.

Står Moderaterna bakom det här?

– Nej, det är jag som tycker det. Men jag hoppas ju få med mig hela mitt parti. Jag tror att vi är ganska många som känner att det här inte går längre. Det var aldrig meningen att Fastighetsverket skulle ha marknadshyror på de här fastigheterna. Utan det har blivit undan för undan, genom olika beslut och olika direktiv.

Under intervjun på Moderaternas kansli, i det ståtliga Skandiahuset från sent 1800-tal på Mynttorget i Stockholm som SD ville ha efter förra valet men inte fick, väljer Kristina Axén Olin, som i fallet marknadshyrorna, inte alltid att uttala sig identiskt med den senaste partilinjen.

Men att få in fler privata finansiärer till kulturen – ett framträdande fokus för regeringen under mandatperioden – är en fråga som även Kristina Axén Olin varit ute och debatterat.

– Breddad finansiering är ju ett sätt att kunna addera, att ge kulturen mer pengar helt enkelt. Om vi tittar på Operan så möjliggör ju den privata delen en till scen.

Här finns en kritik att det just är Operan som sponsras, och inte kulturskolan i Dorotea.

– Ja, men om fler kan vara med och betala Operans eller Konserthusets renovering, då kanske det blir mer pengar att betala kulturskolan i Dorotea. Så jag kan inte se någon nackdel i att det blir mer pengar till kulturen generellt.

I sin senaste budget lade regeringen 0,62 procent på kultur, den lägsta andelen sedan år 2000. Kristina Axén Olin säger att hon inte har något emot att prata om kulturens andel, men är kritisk till att Magasin K inte räknat in kultursatsningarna som ligger under andra departement.

– Ta Operan, det är ju ändå en otroligt stor investering. Eller att vi lägger miljarder på att barn ska lära sig läsa.

Nu använder vi ju kulturdepartementets definition av kulturbudgeten. Då skulle vi behöva titta på en ny definition för varje år?

– Ja, jag tycker att man lite slarvigt pratar om kultur. Och sedan så tittar man bara på den siffran.

Hon växte upp i Enskede i södra Stockholm, där hon fortfarande bor kvar, pappa var sjöofficer och mamma sekreterare. Politiken hittade hon till själv, det var det relativa betygssystemet – att en duktig lärare inte kunde påverka antalet med högsta betyg – som fick henne att engagera sig.

Efter musiklärarutbildningen arbetade Kristina Axén Olin som lärare och rektor på en ideell friskola. När jag frågar om kulturkanon säger hon att litteratur och musik kan skapa en gemenskap som man inte ska underskatta.

– Jag hoppas ju att kulturkanon kan vara en sådan liten pusselbit, att vi hittar fler gemensamma nämnare som alla känner till.

Det finns de som menar att ni bryter mot armlängds avstånd, genom att säga åt verksamheter att de ska jobba med kanon.

– Jag ser den som ett erbjudande, inte ett måste.

För tre år sedan, i samband med ett utspel från Sverigedemokraterna om att politiker ska ha rätt att stoppa kultur, försäkrade Kristina Axén Olin ihop med kollegorna från KD och L att armlängds avstånd fortfarande gäller.

I dag står det klart att SD får ministerposter om Tidö-partierna vinner valet och Alexander Christiansson (SD) har upprepat sin ståndpunkt.

Kristina Axén Olin säger att politiker, på en övergripande nivå, ska hålla sig ”väldigt långt borta” från politisk styrning av kultur. Men att hon kan tycka, när det till exempel gäller stadsbyggnad eller inköp av offentlig konst, att befolkningen i större uträckning borde involveras.

– Det finns ju många sätt att göra det på, du kan ställa ut hus eller konstverk och låta invånarna vara med och välja.

Alexander Christiansson nämner folkomröstning som ett sätt att låta folk tycka till om en staty. Vad är skillnaden på ditt och Sverigedemokraternas sätt att resonera?

– Jag tycker inte att politiker ska kunna säga nej till vissa böcker på bibliotek till exempel. Det vore livsfarligt. Jag tycker absolut inte att politiker ska lägga sig i.

Men du vill involvera invånarna mer?

– Ja, men inte för att stoppa olika saker. Jag tycker mer att det bara är roligt om människor generellt är involverade, att de får vara med och komma med synpunkter.

Hur kan Moderaterna i en framtida regering där SD har ministerposter garantera armlängds avstånd?

– Nu har vi ju tre andra partier. Och i Sverige måste 51 procent av riksdagen ställa sig bakom alla förslag.

Så kommer Moderaterna stå upp för armlängds avstånd?

– Absolut.

Vid senaste valet nämndes Kristina Axén Olin som förhandsfavorit till kulturministerposten. Jag frågar om hon skulle vara tillgänglig för rollen i höst, om Parisa Liljestrand väljer att gå vidare till en annan ministerpost. Men att gå ut med vad man vill ha och inte ha före valet är avgjort, det tycker inte Kristina Axén Olin att man ska.

SD vill ha kulturministerposten vid en valvinst i höst. Vad säger du om det?

– Jag tycker att vi först ska ha ett val och se vilka som bildar regering. Jag tycker att invånarna ska få välja själva.

Åtta snabba frågor till Kristina Axén Olin (M)

Vill du ha fri entré på statliga museer?
– För barn och unga, ja.

Ska Sverige ha en kulturkanon?
– Ja, och det jag ser mest fram emot är processen. Bara att folk har träffats och skickat in förslag om vad som borde ingå tycker jag är fantastiskt.

Borde Stärkta bibliotek återinföras?
– Vi valde ju att gå vidare med det här läsfrämjande uppdraget i stället, som vi har fortsatt med och fördubblat i år.

Stärkta bibliotek handlade mycket om utveckling för folkbiblioteken, varför valde ni bort det?
– Jag tror att vi helt enkelt varit så otroligt bekymrade över att var femte barn lämnar skolan utan att kunna läsa. Så det läsfrämjande uppdraget kändes viktigt.

Ska statliga museer betala marknadshyror till SFV?
– Nej.

Borde alla kulturverksamheter bredda sin finansiering?
– Jag kan inte spontant komma på någon som inte borde göra ett försök.

Tror du alla kan det?
– Nej, jag tror att det finns verksamheter som har betydligt svårare att hitta fler finansiärer.

Tycker du att museilagens princip om armlängds avstånd även borde införas i biblioteks- och arkivlagen?
– Jag har funderat på det, och jag vet faktiskt inte varför det inte är gjort. Jag tittar gärna på det.