Under mars och april genomförde förbundet en enkät med de åtta riksdagspartierna. Den samlade bilden är att alla partier anser att arkiven har en viktig roll som förbindelselänk mellan dåtid och framtid.
– Det finns en stor samstämmighet. Arkivfrågorna framstår inte som ett smalt särintresse, utan som en utgångspunkt för många av de utmaningar vårt samhälle står inför, säger Amanda Vesterlund.
Samtliga partier svarar till exempel att det är ”mycket viktigt” att samhället stärker finansieringen till arkivsektorn för att säkerställa att information bevaras långsiktigt och finns tillgänglig även vid kriser och höjd beredskap.
Även när det gäller digitaliseringen är partierna överens. På frågan om hur viktigt det är att arkivbestånd digitaliseras – även om det innebär dubbla förvaltningskostnader då originalmaterial måste bevaras parallellt med de digitala kopiorna – svarar sju partier ”mycket viktigt”. Miljöpartiet anser att det är ”ganska viktigt”.
– Att digitaliseringen innebär dubbla kostnader är det många som inte tänker på. Därför är det glädjande att nästan alla partier tycker att det är något att satsa på, säger Amanda Vesterlund.
Uppfattningarna är mer delade när det kommer till den pausade indexhöjning av kultursamverkansmodellen, där länsarkiven ingår. Att index räknas upp varje år är ”mycket viktigt” tycker Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. ”Ganska viktigt” anser Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna medan Moderaterna anser att det är ”mindre viktigt”.
– Här har partierna lite olika syn. Men eftersom alla vill stärka finansieringen så ser jag fram emot att höra hur deras alternativa förslag till ett långsiktigt stöd ser ut, säger Amanda Vesterlund.
För Svenska arkivförbundet är bilden entydig: Länsarkiven är viktiga för den kulturella infrastrukturen i hela landet och en årlig indexhöjning av anslagen är absolut nödvändig.
– Annars minskar finansieringen inom kultursamverkansmodellen år för år. Det är inte hållbart i längden.
”Arkivfrågorna framstår inte som ett smalt särintresse, utan som en utgångspunkt för många av de utmaningar vårt samhälle står inför.”
När det gäller arkivens roll som demokratisk resurs byggd på fri tillgång till information är de flesta partier överens. Det är ”mycket viktigt” att forskning i arkiv även i framtiden är avgiftsfri även om det innebär förlorade intäkter, anser alla partier utan SD och C som tycker att det är ”ganska viktigt”.
I dagsläget inkluderas inte arkiv från civilsamhället, näringslivet och privatpersoner i arkivlagens definition av det nationella kulturarvet. Svenska arkivförbundet vill se en reviderad lagstiftning som erkänner alla arkivaktörer som en del av kulturarvet.
En majoritet av riksdagspartierna håller med. Frågan är ”mycket viktig” anser SD, M, V, MP och L, ”ganska viktig” tycker S och C. Att bredda lagen är ”mindre viktigt” anser KD.
Vilken bild ger enkäten av det politiska intresset för arkivsektorns frågor?
– Alla partier tycker det är viktiga frågor som kräver långsiktighet och stabil finansiering. Jag tänker att svaren förpliktigar. Nu är det bara för politikerna att leverera på sina löften.
När det kommer till upphovsrätten blir dock Amanda Vesterlund lite fundersam. Endast två partier, MP och L, anser att det är ”mycket viktigt” att lagstiftningen ger offentliga och enskilda arkiv likvärdiga möjligheter att framställa kopior av upphovsrättsskyddat material.
– De enskilda arkiven har inte samma rätt i dag, vilket skapar en ojämlik tillgång till källor. Här finns uppenbart en viss okunskap om lagutrymmet eller om hur arkivsektorn är organiserad. Vi på Svenska arkivförbundet har skapat kursen ”Introduktion till det svenska arkivväsendet” som alla politiker är välkomna att gå, säger Amanda Vesterlund.
