Vet föräldrar om det är en vaktmästare eller en utbildad bibliotekarie som hjälper deras barn att läsa och granska källor i skolan? Antagligen inte de flesta föräldrar. Om de visste det skulle det bli ett ramaskri. Den nya lagen om skolbibliotek ska garantera att alla elever har tillgång till ett skolbibliotek bemannat med en utbildad bibliotekarie som inkluderas i skolans pedagogiska arbete. Tyvärr struntar många skolor i det – med regeringens goda minne.
I dag – på Skolbibliotekets dag – lyfter DIK därför vikten av att den nya lagen följs i varenda skola, för varenda unges skull. Det kan egentligen tyckas självklart, men för alltför många elever är verkligheten fortfarande en annan.
Regeringen ska ha en stor eloge för att man baxat igenom den nya skärpta lagen om skolbibliotek. Dessvärre verkar man inte särskilt intresserad av att skapa de förutsättningar som krävs för att lagen ska kunna slå igenom med full kraft överallt.
Det råder stor bibliotekariebrist i Sverige. Det är ett problem som går att lösa med riktade resurser till utökade utbildningsplatser för bibliotekarier. Den goda nyheten är att det redan är ett hårt söktryck på de platser som finns. Den dåliga nyheten är att regeringen inte verkar intresserad av att utöka utbildningsplatserna.
Denna senfärdighet har lämnat dörren öppen för de som tror sig kunna tjäna en hacka på bibliotekariebristen. Skräckexemplet är Academy Online, som lovade hugade studenter att de kunde få den påhittade titeln ”certifierad bibliotekarie” på blott åtta veckor. En riktig bibliotekarieutbildning är mellan tre och fem år, så det säger sig självt att det var rent lurendrejeri.
Det är lätt att peka på bibliotekariebristen och sedan ”lösa” problemet genom att kalla vaktmästaren för skolbibliotekarie.
Bibliotekariebristen används också av mindre nogräknade skolledare som ett sätt att runda lagen. Det är lätt att peka på bibliotekariebristen och sedan ”lösa” problemet genom att kalla vaktmästaren för skolbibliotekarie. Den nya lagen tillåter visserligen inte detta, men det är uppenbart att det fortfarande sker.
Det bästa sättet att ge den nya lagen om skolbibliotek de bästa möjliga förutsättningarna att realiseras över hela landet är att sätta press från två håll, dels på regeringen, dels på de lokala skolledarna. DIK kommer att fortsätta pressa regeringen. Du kan hjälpa till genom att få föräldrar i din närhet att ställa frågor och – kanske viktigast av allt – följdfrågor till sina barns rektor.
Har skolan ett skolbibliotek? Hur ser verksamheten ut? Hur ser bemanningen ut? Har skolbibliotekarien en riktig utbildning? Hur många barn ansvarar skolbibliotekarien för? Hur många timmar i veckan är skolbiblioteket öppet och bemannat? Är skolbiblioteket och skolbibliotekarien en aktiv del av skolans pedagogiska arbete?
När det gäller barn och ungas förutsättningar här i livet, så tjänar man ingenting på att vara blyg. DIK har kämpat för alla elevers rätt till bra och bemannade skolbibliotek under många år. Vi kommer att kämpa sida vid sida med skolbibliotekarier och engagerade föräldrar tills vi är i mål. Varje elev som halkar efter i livet i brist på ett välfungerande skolbibliotek är ett misslyckande för hela samhället.
Sveriges elever har lagen på sin sida. Det är upp till oss alla att se till att den följs. Om inte riskerar den största lärdomen Sveriges unga får av skolbiblioteksreformen bli att de inte är så himla viktiga och att lagar är något man kan strunta i. Det vore katastrofalt.
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK
