Bland nybörjarna på högskolan är det studenterna inom konstnärliga områden och humaniora som har lägst andel med utländsk bakgrund, 18 respektive 23 procent. Det visar Universitetskanslersämbetets senaste statistik, som Magasin K gått igenom inför årets terminsstart. Totalt har 26 procent av högskolenybörjarna utländsk bakgrund, vilket är samma andel som i befolkningen i stort.
De konstnärliga utbildningarna präglas också av en stor social snedrekrytering, 54 procent av högskolenybörjarna har högutbildade föräldrar, alltså med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Bland humaniorastudenterna är motsvarande siffra 48 procent, också det en jämförelsevis hög andel. Om de nybörjarna på högskolan skulle motsvara befolkningen i stort skulle var fjärde student ha högutbildade föräldrar.
Den bristande mångfalden och den sociala snedrekryteringen är en viktig fråga för förbundet, konstaterade de förtroendevalda på DIK:s kongress 2018. Ett styrdokument togs därför fram 2020 där det står att förbundet ska försöka påverka ansvariga politiker, utbildningsledningar och studievägledare för att få till en större mångfald och bredd av erfarenheter bland studenter som söker till utbildningar inom konst och humaniora.

Tamim Alameddine är förbundssekreterare och påverkansansvarig på DIK. Foto: Alexander Donka
Enligt Tamim Alameddine, förbundssekreterare och påverkansansvarig på DIK, har flera satsningar gjorts sedan dess, där det största arbetet skett mot ansvariga politiker.
– I de olika politiska samtal som förbundsordförande Anna Troberg fört på riksdagsnivå har hon hela tiden påtalat att vi behöver öka mångfalden bland studenter som söker till utbildningar inom DIK:s områden, att det fokuset behöver stärkas ytterligare.
DIK har också lyft frågan om breddad rekrytering i ett flertal remissvar: i ett brev från DIK-studenterna till utbildningsministern samt i förbundets samhällspolitiska program som togs 2021. I februari i år ordnade DIK ett seminarium med fokus på mångfald där snedrekryteringen till utbildningarna inom kultur och kreativ sektor togs upp.
Någon strukturerad kontakt med lärosätenas utbildningsledare och gymnasieskolans studievägledare har däremot förbundet däremot inte haft.
– I och med att det varit pandemi har det blivit vissa störningar som gjort att vi inte kunnat träffa dem i någon större utsträckning, men det är ett arbete som vi vill stärka. Södertörns högskola gör till exempel ett fint arbete och vi skulle gärna prata med dem hur man kan minska snedrekryteringen och öka mångfalden.
Så många har utländsk bakgrund
Konstnärligt område 17 procent
Humaniora och teologi 22 procent
Juridik och samhällsvetenskap 25 procent
Naturvetenskap 28 procent
Teknik 29 procent
Vård och omsorg 36 procent
Medicin och odontologi 42 procent
Siffrorna anger nybörjare på högskolan under 65 år som läser kurser eller program som leder till examen, läsåret 2020/21. Inresande studenter oräknade. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Statistik från SCB/UKÄ.
Tamim Alameddine tillägger att hur minoritetsgrupper bemöts är ett ansvar för hela samhället där DIK visserligen kan vara en stark spelare, men att frågan behöver diskuteras av långt fler aktörer.
– Att studenter inte vågar satsa på en karriär som arkivarie eller bibliotekarie – det är en fråga som hela samhället behöver prata om.
– Vi vet att det förekommer diskriminering på hela arbetsmarknaden. Inom flera av DIK:s yrken råder det dessutom mycket hård konkurrens om jobben. Det kan göra det ännu svårare för underrepresenterade grupper att komma in eller nå höga positioner och därför behöver vi se till att även dessa grupper vågar satsa på en karriär inom kultur och kommunikation.
Vad ser du för behov framåt?
– Dörrarna till branschen måste öppnas upp, fler behöver få kontakt med de som verkar inom DIK:s branscher. Sedan saknas det mätbara mål för de som arbetar med breddad rekrytering. Här behöver beslutsfattarna ta fram en plan för hur arbetet ska gå till, vilka målen är och vilket ansvar som ligger på universiteten och yrkesvägledarna, säger Tamim Alameddine.
Så många har högutbildade föräldrar
Medicin och odontologi 62 procent
Konstnärligt område 54 procent
Lant- och skogsbruk 51 procent
Humaniora och teologi 48 procent
Teknik 48 procent
Naturvetenskap 47 procent
Juridik och samhällsvetenskap 41 procent
Vård och omsorg 29 procent
Undervisning 25 procent
Sifforna anger nybörjare på högskolan läsåret 2019/20 som har minst en förälder med en treårig eftergymnasial utbildning. Inresande studenter oräknade. Statistik från SCB/UKÄ.