Under slutet av förra året sjönk arbetslösheten bland DIK:s medlemmar, där 2,7 procent var arbetssökande i december 2025. Det är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med samma period året innan.
Lägst är arbetslösheten för arkiv och bibliotek, 1,2 procent. För arkivarierna är det samma nivå som föregående år, medan arbetslösheten bland bibliotekarierna var lite högre 2024, 1,6 procent. Störst nedgång syns inom museum och kultur, där arbetslösheten sjönk från 3,9 till 3,2 procent. Nivån är dock fortfarande högre än innan lågkonjunkturen, 2022 låg den på 2,8 procent.
Inom kommunikation och kreativ sektor har arbetslösheten gått upp en aning under året, från 3,9 till 4,0 procent. Samma gäller språkbranschen, där den ökat från 4,2 till 4,7 procent mellan 2024 och 2025. Båda branscherna låg på lägre nivåer före lågkonjunkturen.
– Det vi ser är att det börjar släppa lite grann, men att arbetslösheten fortfarande är hög för de som är nya på arbetsmarknaden och i branscher där många jobbar som egenföretagare eller i privat sektor. Så brukar det tyvärr se ut när lågkonjunkturen fortfarande har klorna i arbetsmarknaden, säger DIK:s ordförande Anna Troberg.
Att arbetslösheten håller i sig för språk, kommunikation och kreativ sektor handlar också om att konkurrensen fortsatt är hård.
– Det är väldigt attraktiva branscher, med kreativa intressanta yrken, där det finns fler som vill ha de här jobben än vad det finns jobb, säger Anna Troberg.
Högst är arbetslösheten för de nyexaminerade, i gruppen 25 till 29 år var 4,9 procent arbetssökande i december 2025. Sett till bostadsort var det Stockholmsområdet som hade högst andel arbetssökande, 3,4 procent, medan arbetslösheten bland medlemmarna var lägst i norra Sverige, 2,4 procent.
Anna Troberg, förbundsordförande DIK.
Majoriteten av de som var arbetslösa under förra året, 56 procent, hade bara varit det 0-6 månader, vilket enligt Anna Troberg är ett tecken på att ganska många får jobb relativt snabbt.
– Det är väldigt bra att man inte fastnar i arbetslöshet, utan att man lyckas ta sig vidare.
Bättre möjligheter till omställning – om man vill eller om det behövs – är också ett av förslagen som DIK driver. Här tycker förbundet att regeringen behöver satsa på bättre strukturer för utbildning, stöd och kompetensutveckling så att fler matchas mot den kompetens som behövs.
– Du kanske blir av med ditt jobb för att teknikutvecklingen går framåt. Då behöver du antingen fortbildning eller så kanske du till och med behöver byta bransch. Men då måste det finnas bästa möjliga förutsättningar för det, säger Anna Troberg.
– Hamnar du mellan jobb så ska du ha en schysst försörjning tills du får ett annat jobb. Det tycker vi är väldigt viktigt.
DIK vill se fler insatser för utrikes födda akademiker, där många är arbetslösa eller arbetar i branscher som inte matchar deras utbildningsfält. Förbundet anser också att egenföretagare och de som kombinerar egenföretagande med en anställning, så kallade kombinatörer, ska omfattas av trygghetssystemen på lika villkor som tillsvidareanställda.
– Många av DIK:s medlemmar inom kommunikation och språk är egenföretagare, där vi ser att man fortfarande hamnar mellan stolarna i trygghetssystemen. De gliporna vill vi täppa till.
DIK:s arbetslöshetsrapport
DIK årliga rapport ”Arbetslösheten inom kultur, kommunikation och kreativ sektor” analyserar läget utifrån faktorer som yrkesområde, kön, ålder och geografiskt område. Uppgifterna baseras primärt på DIK-medlemmar som också är medlemmar i Akademikernas a-kassa.
