En sammanställning som Saco studentråd gjort visar att 25 procent av alla som avslutade sina studier sommaren 2025 tjänade mindre än ett CSN-belopp efter skatt, fyra månader efter studierna. Tre år tidigare, 2022, låg den siffran på 18 procent.
– Att en av fyra tjänar mindre än studiemedlet, det är egentligen galet högt. Jag tycker det är ett väldigt tydligt tecken på att man behöver stärka tryggheten för den gruppen, säger Colin Andersson, ordförande för Saco studentråd.
Till den som tycker att nyexade akademiker borde se sig om efter andra jobb betonar han att utvecklingen inte skett i ett vakuum.
– Det är absolut svårt för många att få ett jobb motsvarande utbildningen – men det är också svårt att få jobb överhuvudtaget. Och då blir det väldigt osäkert för den här gruppen att hitta någon slags försörjning.
På senare år har det också blivit fler som fortsätter plugga efter examen. Andra får jobb i branscher utan koppling till det man läst. Det här, menar Colin Andersson, får konsekvenser både för individen och samhället.
– Risken blir ju att man sitter med väldigt höga studielån, eller att man etablerar sig i ett yrke där man inte kan tillgodogöra sig utbildningen som man investerat i. Att flera årskullar nyexade etablerar sig i helt andra branscher kostar också samhället någonting, där det kommer bli svårt med kompetensförsörjningen när konjunkturen vänder, säger Colin Andersson.
En annan slutsats i rapporten är att bara en av åtta heltidsstuderande har tillräckligt höga inkomster under studietiden för att uppfylla a-kassans nya inkomstkrav. Här vill Saco studentråd att den som studerat heltid, nyligen tagit examen på en högskola eller ett universitet och varit med i en a-kassa i ett år ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen.
Den här gruppen hamnar i en rävsax mellan systemen, där man haft rätt till studiemedel när man pluggat men ännu inte kvalificerar in till a-kassan.
– Den här gruppen hamnar i en rävsax mellan systemen, där man haft rätt till studiemedel när man pluggat men ännu inte kvalificerar in till a-kassan. I det här glappet, mellan studier och arbetsliv, så finns det inget riktigt skyddsnät, säger Colin Andersson.
DIK släpper sin årliga arbetslöshetsrapport med siffror för 2025 först nästa vecka, men redan nu kan förbundets ordförande Anna Troberg bekräfta att de som nyligen tagit examen är de som fortsatt är hårdast drabbade av lågkonjunkturen.
– Precis som i tidigare rapporter så är det tuffare för de som är nya på arbetsmarknaden. Och det vi kan se överlag är att konkurrensen om jobben är högst för de som söker inom kommunikation och kreativ sektor och inom språkbranschen, särskilt i den privata sfären.
Anna Troberg, ordförande DIK.
En fjärdedel av de som tog examen i somras tjänade mindre än CSN fyra månader senare, vad tänker du om det?
– Det är ju sorgligt. Man vill ju att ungdomar ska utbilda sig så att de får bättre chanser i livet och när de går ut på arbetsmarknaden. Och då är det väldigt trist att det första de möter är den här verkligheten.
Av DIK-medlemmarna som är mellan 25 och 29 år är det knappt fem procent som är arbetslösa. Men det är siffror som baseras på de som uppfyller kraven för a-kassa, vilket innebär att det finns en grupp som inte fångas upp i statistiken.
– Det blir ett mörkertal som det är svårt att hålla koll på, säger Anna Troberg.
De är en av anledningarna till att DIK har ett liknande krav som Saco studentråd, där förbundet vill att man ska kunna få a-kassa även när man har studerat.
– Vi anser att det är rimligt att man får ett stöd de här månaderna mellan färdig utbildning tills man får ett jobb. Det har vi drivit länge.
Saco studentråds rapport
- Saco studentråds rapport (O)trygghet efter examen – en rapport om arbetslösheten bland nyexaminerade bygger bland annat på registerdata från SCB över inkomster och studieresultat och följer nyexaminerade månadsvis efter avslutade studier.
- Som inkomstgräns sattes en arbetsinkomst som efter skatt motsvarar studiemedlet. För 2025 behövde en nyexaminerad därmed tjäna mer än 15 830 kronor per månad före skatt.
- Rapporten går också igenom hur skyddsnäten för nyexaminerade sett ut tidigare, där det från 1974 till 1998 fanns möjlighet för studerande att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen efter en karenstid om 90 dagar.
- 1998 infördes det så kallade studerandevillkoret, som även det gav rätt till ersättning efter en ramtid för den som avslutat en utbildning på heltid om minst ett år. Studerandevillkoret täckte in flera former av utbildning, inte bara högskolestudier, och avskaffades 2007.
