Sverige lägger 1 procent av de offentliga utgifterna (stat, region och kommun) på kultur. Det visar en ny rapport från DIK som bygger på statistik från Ekonomistyrningsverket och Eurostat. Det är den lägsta andelen i Norden, där Island ligger högst med sina 2,2 procent. Finland lägger samma andel som Sverige på kulturområdet och strax över finns Norge (1,1 procent) och Danmark (1,2 procent). På EU-nivå hamnar Sverige på plats 19 av 30, en lista som toppas av Malta som lägger 2,5 procent av sina offentliga utgifter på kultur. Genomsnittet för EU-länderna är 1,3 procent.
– Kulturens finansiering debatteras friskt, men det är ofta utifrån känsla, ideologi och hur man skulle vilja att det skulle vara. Vi vill ha konkreta siffror på hur det faktiskt ser ut. Man kan tycka olika men nu har vi tagit fram en bas att stå på, det är så här det ser ut, säger Anna Troberg, förbundsordförande DIK.
DIK har också tittat på hur många kronor per invånare i Sverige som går till kulturverksamhet. 2024 motsvarade de totala offentliga utgifterna till kultur 2 611 kronor per invånare och år, eller 218 kronor i månaden.
– Det ska räcka till väldigt mycket kultur. Det är bibliotek, kulturskola, museer, arkiv, teatrar. Det är en väldigt lång lista som de här ynka 218 kronorna förväntas räcka till. Det är mindre än vad ett familjeabonnemang på Spotify kostar, säger Anna Troberg.
DIK har också räknat på ett tredje sätt, där man tittat på de utgifterna för kulturverksamhet andel av BNP, som visar att andelen minskar över tid.
Ni har räknat tre på olika sätt – men inte i kronor och ören – varför?
– Att räkna i kronor och ören utan att justera för inflation gör det svårt jämföra över tid och mellan länder. Och för att kunna göra jämförelser mellan länder så måste man räkna på andelen, för annars slår det fel eftersom länderna är så olika stora, säger Anna Troberg.
Rapporten lyfter även den privata finansieringen av kulturområdet. Magasin K har tidigare skrivit om Myndigheten för kulturanalys genomgång av den privata kulturfinansieringen där Sverige ligger efter sina nordiska grannländer. Tittar man på de statliga museerna så kommer den externa finansieringen främst från entréavgifter, de tar också emot stiftelsemedel i varierad omfattning. Sponsringsavtal är ovanligt, enligt en genomgång av Magasin K.
– Danmark lyfts ofta fram som ett föregångsland när det kommer till privat finansiering, men de har också en starkare offentlig finansiering. Och det visar att en stabil offentlig finansiering är en förutsättning för att privata pengar ska komma in också.
Vad DIK tycker är en bra nivå på de offentliga utgifterna till kultur kommer förbundet återkomma till i sin tredje rapport om kulturens finansiering som släpps senare i vår.
