En av kulturminister Parisa Liljestrands (M) fokusfrågor är breddad finansiering av kulturområdet. I våras tillsatte regeringen en utredning som ska lämna förslag på hur den privata finansieringen av kulturområdet kan öka i Sverige.
Även i de nordiska grannländerna finns ett ökat fokus på privat kulturfinansiering, det visar en ny kunskapsöversikt från Myndigheten för kulturanalys.
Under de senaste 15–20 åren har flera av de nordiska länderna genomfört specifika åtgärder för att öka den privata finansieringen, även i kulturverksamheter som får offentligt stöd. Det finns både exempel på rent ekonomiska åtgärder, som till exempel införande av avdrag för donationer och åtgärder i form av ökade krav och förväntningar på att kulturverksamheterna ska öka sina egenintäkter och arbeta för att få mer stöd från det privata.
Men det finns skillnader i vilken utsträckning länderna genomfört de här olika politiska satsningarna.
Både Danmark och Island har infört avdrag för donationer från företag. Även i Finland planerar man nu att införa större avdragsmöjligheter för kultursponsring. I Sverige finns inget motsvarande avdrag.
I Norge fanns det mellan 2014 och 2021 även ett matchningssystem där kulturverksamheter som fick donationer också fick extra ekonomiskt statligt stöd, vilket inte är något som de andra nordiska länderna har i dagsläget.
En annan stor skillnad är den faktiska nivån på finansieringen och då framförallt från privata fonder och stiftelser. I Danmark delar privata fonder ut minst 2 miljarder danska kronor till kulturverksamheter varje år.
– Sådan finansiering är särskilt stor i Danmark, vilket exempelvis bidrar till att danska museer har en större andel privat finansiering. Sverige har å sin sida en mindre finansiering från stiftelser, även jämfört med Finland och Norge, säger Pelle Amberntsson, utredare på Kulturanalys Norden i ett pressmeddelande.
Stiftelsefinansieringen är överlag av större betydelse än sponsringen av kultur, där den senare snarare går mot en negativ trend i de nordiska länderna.
Kunskapsöversikten från Kulturanalys går också igenom forskning och utredningar. Slutsatsen är att mer privat finansiering av kultur både kan få positiva och negativa konsekvenser.
Positivt är att fler olika finansiärer, även privata, kan ge kulturverksamheter större frihet och fler möjligheter. Negativt är risken att kulturverksamheter måste anpassa sig efter finansiärernas intressen och mål.
Kunskapsöversikten visar också att den privata finansieringen i allmänhet är mer projektbaserad och kortsiktig än den offentliga. Det kan visserligen skapa möjligheter för satsningar som det är svårt att få offentliga medel till, men också leda till att kulturverksamheter behöver projektifiera en större del av sin verksamhet.
Utredningen om ökad privat kulturfinansiering i Sverige ska presenteras för regeringen i maj nästa år.
