Av landets tio lärosäten med störst svårigheter att rekrytera studenter med utländsk bakgrund är sex konstnärliga. Lägst andel med har Beckmans designhögskola, där 12 procent av högskolenybörjarna är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Bara Försvarshögskolan har sämre mångfald, med en andel om 10 procent.
Samira Bouabana är lektor och ansvarig för programmet Visuell kommunikation, som utbildar visuella kommunikatörer, art directors och grafiska formgivare, yrken som DIK samlar. Sedan 2009 driver hon även projektet Halle of Femmes med fokus på jämställdhet och bättre historieskrivning i designbranschen. Hon är också en av personerna bakom Vi gör vad vi kan, en politiskt obunden grupp som startades 2015 för att hjälpa människor på flykt.
– Fler bakgrunder och referenser gör vårt område intressantare, men det handlar också om att enskilda individer behöver veta att man kan utbilda sig till konstnärliga yrken och att de leder till jobb. Att det inte är något man gör bara för att det är kul, säger Samira Bouabana.
”Enskilda individer behöver veta att man kan utbilda sig till konstnärliga yrken och att de leder till jobb. Att det inte är något man gör bara för att det är kul.”
Hon tror att ett av huvudskälen till att få med utländsk bakgrund söker sig till de konstnärliga utbildningarna, liksom att de som börjar övervägande har högutbildade föräldrar, är att de estetiska ämnena monterats ned i grundskolan. Har man inte konstnärliga yrken i den egna familjen är risken stor att man inte ser det konstnärliga fältet som ett möjligt yrkesval.
– Där ligger vårt ansvar här på skolan, att visa att kreativa yrken är en möjlig väg, säger Samira Bouabana.
Hon har också tillsammans med sina kollegor tagit flera initiativ till att få till en breddad rekrytering. 2015 ordnade de en stipendieplats till en nyanländ student från krigets Syrien, som finansierades genom Robert Weils stiftelse. I dag finns platsen kvar, men kan sökas av vem som helst som inte anser sig ha råd med den avgiftsbelagda kvällsskolan.
Beckmans har också ordnat turnéer runt om i landet för att berätta om utbildningen, främst med syftet att minska avståndet mellan stad och landsbygd. Sedan 2016 arrangerar skolan även kollon och workshops i samarbete med Tensta konsthall. Det faktum att de inte finns på den stora söksajten antagning.se gör dessutom att de behöver arbeta hårdare än andra konstnärliga lärosäten för att intresserade ska hitta skolan, säger Sabina Bouabana.
– Vi är en liten skola, men vi gör vad vi kan. De här satsningarna har vi gjort som ett slags analysarbete allt eftersom, där vissa blivit till fasta projekt som det i Tensta.
Förutom att hjälpa unga att få upp ögonen för de konstnärliga jobben är antagningsprocessen en viktig pusselbit.
– Här gäller det att vi som granskar arbetsproven breddar blicken på hur man kan bli kvalificerad och vilka uttryck som får plats. Man ska vara duktig för att komma in – det har inte blivit lägre krav – men de sökande behöver inte ha gått formella vägar, en aktivistbakgrund eller att ha jobbat med musikvideos ger också erfarenhet.
Den tredje aspekten som Samira Bouabana vill lyfta när det kommer till breddad rekrytering är att studenterna, när de väl kommit in, ska känna sig inkluderade.
– Hur är kulturen på skolan, hur annorlunda känner man sig? Jag vill inte lägga på personer som har en ”annan” bakgrund att de ska representera något speciellt, bara för att de kommer in i ett sammanhang där statistiskt sett är i minoritet.
Hon säger att Beckmans har alla dokument på plats kring värdegrund och likabehandling, men att det i praktiken gäller att alla som arbetar på skolan också är medvetna om frågorna.
– Det är subtilt och kan handla om vad man lyfter upp, vilka som får prata och vad som premieras. Vare sig det handlar om klass eller att man är utrikesfödd spelar det roll vilket språk som lärarna använder och vilka kunskaper de tar för givna.
Du undervisar inom visuell kommunikation, vad innebär det i sammanhanget?
– Visuell kommunikation är ett jättestarkt och tacksamt verktyg att ha när man vill förändra saker och nå människor. Vår bransch har också blivit mer medveten, om vem man vänder sig till och vilka stereotyper man använder. Oavsett om skolan har lite resurser, som vår, är arbetet med de här frågorna är något man bara får bestämma sig för att göra, säger Samira Bouabana.
Så många har utländsk bakgrund på lärosätena
Försvarshögskolan 10 procent
Beckmans designhögskola 12 procent
Handelshögskolan i Stockholm 12 procent
Konstfack 13 procent
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 13 procent
Kungl. Konsthögskolan 14 procent
Sveriges lantbruksuniversitet 14 procent
Dans- och cirkushögskolan 14 procent
Stockholms konstnärliga högskola 18 procent
Umeå universitet 20 procent
Mittuniversitetet 20 procent
Chalmers tekniska högskola 20 procent
Linnéuniversitetet 21 procent
Luleå tekniska högskola 21 procent
Högskolan i Kristianstad 21 procent
Lunds universitet 22 procent
Högskolan i Halmstad 22 procent
Stiftelsen högskolan i Jönköping 23 procent
Karlstads universitet 24 procent
Linköpings universitet 24 procent
Göteborgs universitet 25 procent
Högskolan i Borås 23 procent
Högskolan i Skövde 25 procent
Örebro universitetet 23 procent
Uppsala universitet 24 procent
Stockholms universitet 26 procent
Mälardalens högskola 27 procent
Högskolan i Väst 28 procent
Högskolan i Dalarna 29 procent
Malmö universitet 32 procent
Södertörns högskola 35 procent
Karolinska institutet 38 procent
Andel av högskolenybörjare under 65 år med utländsk bakgrund, läsåret 2020/21. Universitet och högskolor. Inresande studenter oräknade. Statistik från SCB/UKÄ.