Unikt forskningsprojekt undersöker sociala insatser på folkbiblioteken

Preliminära siffror visar att i cirka 43 procent av de svenska folkbiblioteken som hittills svarat på forskarnas enkät driver ett aktivt arbete gentemot besökare med sociala problem och i socioekonomisk utsatthet. En förvånande andel, anser de två forskarna Sofia Lindström Sol och John Brauer, som tillsammans med kollegan Jenny Johannisson ansvarar för studien.

– Det tycker vi är en hög siffra. Vi hade kanske förväntat oss en tredjedel, säger Sofia Lindström Sol.

Hon är universitetslektor på högskolan i Borås där hon undervisar och forskar vid institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap. När John Brauer – som disputerat i socialt arbete vid Örebro universitet – frågade om hon var intresserad av att undersöka hur det kommer sig allt fler bibliotek anställer socionomer var svaret ett självklart ja.

– Jag har alltid haft ett intresse av politiska uppfattningar av vad kultur ska spela för roll i samhället. Av den här växelverkan mellan hur kulturen utvecklas och hur samhället utvecklas, säger Sofia Lindström Sol.

Projektet, som de mejslade ut, handlar i grunden om biblioteken som aktörer i välfärdssamhället. Ett område där de såg att det saknades teoretisk förståelse av de förändringar som nu sker, där det kommer besökare med nya behov till biblioteket. Vilket i sin tur lett till utmaningar och arbetsmiljöproblem.

– Samtidigt finns det forskning som visat att bibliotekarieprofessionen har en väldigt stark etik kring att just möta behov i det omgivande samhället. Där ett sätt att möta det då är att ta in nya professioner i biblioteksrummet, säger John Brauer.

Någon forskning om bibliotekens sociala insatser finns inte för en svensk kontext. Däremot finns det studier från USA, där den första bibliotekssocionomen anställdes 2009.

– I den forskningen försöker man förklara framväxten av bibliotek som platser för social service utifrån samma processer som skett i Sverige, där platser som tidigare har omhändertagit de här behoven försvunnit, säger Sofia Lindström Sol.

Hon tillägger att amerikanska bibliotek, framförallt i storstadsområden, i dag kommit ganska långt i att integrera socionomkompetenser.

– Dels att man låter socionomstudenter göra praktik på biblioteken. Eller att man anställer en socionom som vidareutbildar bibliotekarierna, säger Sofia Lindström Sol.

Att biblioteken tar över den medborgerliga service som andra offentliga aktörer skär ner på får, tillägger John Brauer, därmed en stor påverkan på bibliotekens verksamhet:

– Här tillkommer det ett uppdrag att tillgängliggöra en hjälp för väldigt basala behov. Och då kan man ju fråga sig vad som händer med bibliotekens kärnuppdrag.

”Då kan man ju fråga sig vad som händer med bibliotekens kärnuppdrag.”

Som ett första steg har forskarna skickat ut en enkät som i skrivande stund besvarats av 556 folkbibliotek i 259 kommuner över hela landet. Tanken är att kartlägga hur vanligt förekommande det är att människor med olika social marginalisering vistas i biblioteksrummet, samt om biblioteken genomför någon form av insatser för personer i social utsatthet, vilket kan vara allt från barn och unga i utsatta situationer till personer med utåtagerande beteende.

– I den nya socialtjänstlagen, som träder i kraft 1 juli i år, står det uttryckligen att alla offentligt förmedlade verksamheter ska jobba mer preventivt. I den är också kulturen utpekad som en samarbetspartner som socialtjänsten bör samverka med, det är en viktig sak, säger John Brauer.

Förutom de omskrivna bibliotekssocionomerna i Stockholm och Örebro har forskarna hittat ytterligare några med den titeln. De har också sett ett intresse bland bibliotekschefer att anställa den här sortens kompetenser.

– Men det är inte nödvändigtvis så att man inför titeln bibliotekssocionom. Det kan också vara att personer anställs med titeln bibliotekarie, men med kompetensen att möta personer i social utsatthet och med systemkunskap om hur välfärdsstaten fungerar, som socionomer besitter, säger Sofia Lindström Sol.

Redan nu tycker sig forskarna se tre olika sätt som utvecklingen sker på. Ett är att biblioteket anställer en socionom. Ett annat att man samverkar med socialtjänst eller kommunens socialkontor, där man ordnar plats för socionomkompetens på biblioteket vissa tider.

Den tredje vägen är att man bygger samman biblioteket med exempelvis socialtjänsten, familjecentralen eller ungdomsgården. En lösning som fått effekten att fler vågar söka hjälp, enligt John Brauer:

– Där man samlokaliserar säger många vi intervjuat att socialtjänsten vill folk helst inte uppsöka. Bibliotek däremot är ett rum som är inbjudande, som inte har samma stämpel. Det här betyder att den som söker hjälp lika gärna skulle kunna vara en vanlig biblioteksbesökare, vilket gör att man känner sig mindre stigmatiserad, säger John Brauer och tillägger:

– Att biblioteket är ett rum utan krav, det tänker jag är ett viktigt värde att behålla. Så att inte tillgången till det begränsas. Eftersom andra typer av verksamheter nästan alltid har krav, som att bo i kommunen eller att man ska tillhöra en viss målgrupp för att få hjälp.

”Socialtjänsten vill folk helst inte uppsöka. Bibliotek däremot är ett rum som är inbjudande, som inte har samma stämpel.”

Ett ytterligare preliminärt resultat är att samverkan mellan personer med socionomkompetens i biblioteket och bibliotekarier verkar fungerar väl.

– Det är intressant i sig, att det här är väldigt uppskattat från båda hållen, säger Sofia Lindström Sol.

Både hon och John Brauer understryker att det rör sig om tidiga analyser och att tanken är att presentera mer definitiva resultat tidigt i höst. Själva forskningsprojektet löper året ut och just nu pågår intervjuer med bibliotekschefer och personer med socionombakgrund. Därefter är planen att gå vidare och prata med bibliotekarier.

– På metanivå är det välfärdsstatens förändring som vi är intresserade av, den prisma vi tittar genom. Men sedan är vi naturligtvis intresserade av hur det här påverkar professionen, säger Sofia Lindström Sol.

Ser ni redan nu att det finns sociala problem som folkbiblioteken har svårt att möta?

– Det är en jättebra fråga och en av våra forskningsfrågor, vilka problem som blir möjliga att möta. Ofta har vi medel att möta uttryck för sociala problem, men att komma åt själva kärnan till varför problem uppstår är svårare. Kanske är frågan snarare vilka gränsdragningar man ändå behöver göra för att fortsätta vara ett bibliotek, en bibliotekarie, samtidigt som man vill finnas till för användarnas behov, säger Sofia Lindström Sol.

John Brauer tillägger:

– Det vi har sett hittills är att mycket av det biblioteken gör är att förmedla information. Som här kan du få hjälp, hit ska du vända dig. Men i vissa fall verkar biblioteket också kunna vara en drivkraft i att påvisa att här finns det ett behov, här behöver det bli bättre. Snarare än att biblioteket finns där för att kunna lösa problem.