2021 startade ett uppmärksammat pilotprojekt i Stockholm då Jenny Hector blev Sveriges första bibliotekssocionom. Projektet bedömdes som lyckat och förlängdes under 2022 – och från och med i år så är tjänsten permanent på Stockholms stadsbibliotek. Och det är Jenny Hector som fortsätter jobba som bibliotekssocionom, säger Cecilia Svanberg, enhetschef.
– Hon fortsätter ha sin utgångspunkt från Stadsbiblioteket vid Odenplan men kommer under året att genomföra utbildningar som alla enheter kommer kunna ta del av.
Tjänsten är fortsatt inriktad på att jobba uppsökande och relationsskapande med utsatta människor som söker sig till biblioteket, samt skapa nätverk och fortbilda medarbetarna i bemötandet av utsatta personer
– Min bild är att det här projektet har tagits emot väldigt väl av bibliotekarierna och övrig personal. Vi har också gjort en utvärdering som visar att inte minst utbildningsinsatserna har varit väldigt uppskattade av personalen, säger Cecilia Svanberg.
Kommer ni anställa fler bibliotekssocionomer?
– Det kan jag inte sia om, men vi är väldigt glada att vi kan ha den här tjänsten som vi ser om ett värdefullt tillskott.
Örebro blev andra stad som testade att anställa en bibliotekssocionom och även där behåller man tjänsten efter ett lyckat pilotprojekt.
– Vi tycker att den här funktionen kompletterar våra andra kompetenser på biblioteket väldigt bra. Vi hade sett att vi behövde stärka vår kompetens på flera plan: den digitala kompetensen, den pedagogiska och bemötandekompetensen. Och den här tjänsten stärker upp vår bemötandekompetens, säger Lars Hilmersson som är verksamhetschef på Örebro bibliotek.
Lars Hilmersson är verksamhetschef på Örebro bibliotek.
Det är nuvarande bibliotekssocionom Erik Rimsten som stannar kvar på tjänsten. I pilotprojektet avgränsande man hans arbete till stadsbiblioteket i Kulturkvarteret även om han fanns tillgänglig för konsultation för de andra biblioteken i kommunen.
– Nu när tjänsten blir permanent kan vi arbeta mer långsiktigt med uppdraget, Erik är en resurs för hela organisationen, säger Lars Hilmersson.
I en slutrapport från Erik Rimsten konstaterar han bland annat att biblioteket behöver bli mer tydligt i sina gränser och att man bör kroka arm med andra aktörer i samhället för att biblioteket ska kunna vara en trygg plats för alla.
– Det är en väldigt intressant fråga, den om bibliotekets gräns, säger Lars Hilmersson och fortsätter:
–Vad är bibliotekets ansvar och när går det ansvaret över till en annan samhällsfunktion? Där försöker vi med samarbeta med polis, socialtjänst och påvisa den gränsen. Är det till exempel droghantering på biblioteket är det polisens ansvar. Vi kan naturligtvis uppmärksamma polisen på att det förekommer, men vi har inte verktygen för att ingripa. Vi kan också hjälpa till med telefonnummer till ett härbärge, men vi kan inte ordna en plats där, och så vidare.
Lars Hilmersson berättar att personalgruppen har lagt mycket tid på att få en samsyn på vilka spelregler som gäller på biblioteket och man har också samarbetat med de ordningsvakter som biblioteket hade på plats under vinterhalvåret och vad de behövde för att kunna utföra sitt arbete.
Ökar hemlösheten och drogförsäljningen i city, då kommer den också öka inne på biblioteket.
– Får man åka sparkcykel på biblioteket, var den första frågan vi fick från ordningsvakterna. Nej, svarade vi. Då behövde de en skylt att kunna hänvisa till när de säger till besökarna. Så vi har arbetat med en kombination av en tydlig regelsamling och ett mer mjukt bemötande, säger Lars Hilmersson.
På frågan om situationen har blivit bättre sedan socionomen klev in på biblioteket så svarar Lars Hilmersson att biblioteket alltid kommer vara en spegling av samhället.
– Ökar hemlösheten och drogförsäljningen i city, då kommer den också öka inne på biblioteket. Men visst har vi fått en tryggare plats, men det kommer aldrig att vara noll incidenter.
