Folkbibliotekens externa finansiering är de lägsta på tio år. 2016 redovisade folkbiblioteken 51,3 miljoner kronor i externa projektmedel, sponsring och gåvor, 2025 låg den summan på 18,4 miljoner kronor. Men det finns kommuner som fortfarande får in en hel del pengar utifrån, varav flera är mindre kommuner, som Simrishamn, Östersund, Härnösand och Mark.
I Simrishamn säger bibliotekschefen Katrin Ryrfeldt att de under lång tid ”arbetat intensivt” med att få in externa intäkter. Förra året fick de in fjärde mest av alla folkbibliotek i landet, 1,3 miljoner kronor.
– Jag tycker det är oerhört viktigt att få in de här externa medlen, för det ger oss möjlighet att testa nya metoder. Det är värdefullt för hela personalgruppen, så att vi kan lära oss nya saker, komma ut och testa nya metoder men också implementera dem – så att de insatser som fått effekt kan fortsätta i verksamheten.
Katrin Ryrfeldt, bibliotekschef i Simrishamn.
Huvuddelen av de projektmedel som Simrishamns bibliotek fick förra året kom från länsstyrelsen i Skåne för att stärka språkkunskaper och social inkludering för nyanlända, främst föräldrar med små barn, SFI-studenter och arbetssökande. Tack vare stödet har ordinarie personal kunnat arbeta uppsökande ute i kommunen medan vikarier täckt upp på biblioteken.
– Vi har verkligen nått fram till den här målgruppen som vi inte har varit så framgångsrika hos tidigare. Nu kommer de hit, använder biblioteket och vi hjälper dem i deras vardag. Det handlar om integration, att man känner sig inkluderad, och här kan vi spela roll som bibliotek, säger Katrin Ryrfeldt.
Samtidigt ser hon en risk i att personalen pressas när det hela tiden ska startas upp nya projekt.
– Det är väldigt mycket jobb med de här projekten, vilket kräver mycket av personalen. Så det är viktigt att hämta hem också, och inte hela tiden fortsätta jobba med nya frågor.
Även Marks kommun hamnar högt upp på listan när det kommer till medel utifrån, där biblioteken fick in 377 000 kronor i externa intäkter förra året. Projektmedel som främst gått till läsfrämjande insatser och som beviljats från bland annat Svenska filminstitutet och Sparbanken Sjuhärad.
Johan Lundbladh, kulturchef i Marks kommun, säger att de arbetar aktivt med att söka projektmedel eftersom de möjliggör satsningar som biblioteken annars inte skulle ha råd med.
– Forskning visar att läsande bland ungdomar är väldigt lågt i kommunen och kräver extra insatser. Bibliotekets ordinarie ekonomi är hårt ansatt och de externa medlen gör det möjligt att göra en del av de här satsningarna, säger han.
Även gåvor och donationer ingår i KB:s statistik över de externa intäkterna, men Johan Lundbladh tycker att det känns väldigt långt bort med den typen av medel till verksamheten.
– Gåvor och donationer – om de fanns – kan möjligen bli en krydda, men inte den stabila och strategiska finansiering som vi behöver ha för att arbeta målinriktat med läsande och biblioteksutveckling.
Johan Lundbladh, kulturchef i Marks kommun. Foto: Sara Bjerkeby.
Mellan 2024 och 2025 minskade folkbibliotekens externa finansiering med 6,8 miljoner kronor, en nedgång med 27 procent. I princip hela den skillnaden beror på att Stockholms stadsbibliotek och Biblioteken i Malmö fick in mindre pengar under 2025.
Stockholms stadsbibliotek toppar visserligen fortfarande listan över kommunerna som fick in mest externa medel förra året, 2,9 miljoner kronor. Samtidigt är det alltså en stor minskning mot 2024 då kommunen fick in 8,1 miljoner, en skillnad på 64 procent.
Att det ser ut så beror på att biblioteket hade ett par stora statligt finansierade projekt under 2024, som ett VR-projekt där medarbetare tränade på svåra situationer man kan möta i biblioteksrummet och Biblioteket Play, som nu är en del av den ordinarie verksamheten.
– Externa medel kan alltså fungera mycket bra som en katalysator för ytterligare förnyelse, men är ju inte medel som ska finansiera den löpande biblioteksverksamheten, säger stadsbibliotekarie Elisabeth Aquilonius.
Elisabeth Aquilonius, stadsbibliotekarie i Stockholm.
Att bibliotekens externa intäkter var mindre under 2025 beror enligt Elisabeth Aquilonius på att organisationenfokuserat på flera stora utvecklingsprojekt, som övergången till ett nytt bibliotekssystem, förberedelser för och ett nytt logistiksystem samt arbetet med en ny biblioteksplan, som kommunfullmäktige antog i februari 2026.
– Tiden till såväl ansökningar som genomförande av ytterligare utvecklingsprojekt har av den anledningen därför varit mer begränsad för Stockholms stadsbiblioteks del.
Vad hon vet har Stockholms stadsbibliotek inte fått in några privata gåvor eller donationer under perioden, men hon säger att det är en fråga de gärna undersöker när det ”finns en logisk koppling” och inte ”äventyrar bibliotekens politiskt, religiöst och ideologiska oberoende”.
– Till exempel vore det intressant att undersöka hur Stockholms stadsbibliotek skulle kunna samarbeta med näringslivet inom techsektorn, för att kunna tillhandahålla kunskap och ny teknik till stockholmarna i ännu större utsträckning, säger Elisabeth Aquilonius.
Även Biblioteken i Malmö fick mindre externa pengar förra året, drygt 800 000 kronor mot knappt 2,3 miljoner kronor 2024, en minskning om 65 procent. Att intäkterna var högre 2024 beror enligt Malmös stadsbibliotekarie Åsa Sandström på ett stort anslag från Region Skåne, som handlade om att stödja personalen i bemötande kopplat till sociala frågor och oro på biblioteken.
Folkbiblioteken med mest externa medel
Siffrorna gäller 2025 (2024 inom parentes)
- Stockholms stadsbibliotek: 2,9 mkr (8,1 mkr)
- Linköpings stadsbibliotek: 1,8 mkr (1,8 mkr)
- Gotlands folkbibliotek: 1,4 mkr (757 tkr)
- Simrishamns bibliotek: 1,3 mkr (0)
- Biblioteken i Malmö: 801 tkr (2,3 mkr)
- Lunds stadsbibliotek: 731 tkr (1,3 mkr)
- Örebro bibliotek: 706 tkr (241 tkr)
- Biblioteken i Nacka: 612 tkr (514 tkr)
- Östersunds bibliotek: 491 tkr (554 tkr)
- Härnösands bibliotek: 461 tkr (10 tkr)
- Biblioteken i Mark: 377 tkr (15 tkr)
- Eslövs stadsbibliotek: 370 tkr (665 tkr)
- Båstads bibliotek: 335 tkr (0)
- Örnsköldsviks bibliotek: 334 tkr (0)
- Partille bibliotek: 294 tkr (0)
Källa: Statistik från KB. Siffrorna är avrundande. Fotnot: I KB:s statistik för 2025 redovisar Biblioteken i Mark 1,2 miljoner i externa intäkter, men av dessa är 825 000 kr interna projektmedel.
Åsa Sandström, stadsbibliotekarie i Malmö.
Foto: Malmö stad
Andra externt stödda projekt har varit ett samarbete med Sydsvenskan kring en barnredaktion och en studieresa för personalen, den senare med stipendiepengar från Svensk biblioteksförening. Malmö stadsbibliotek har också en vänförening som gör vissa donationer och ett par fonder, där avkastningen bland annat går till personalens förkovran.
Men även om den här typen av stöd kan fungera som en initial boost för utveckling eller ge något extra, som en litteraturfestival, ser Malmös stadsbibliotekarie Åsa Sandström också risker med öronmärkta pengar för särskilda projekt och satsningar.
– Om vi inte rymmer vardagen i den ordinarie kommunala kostymen och driften blir beroende av extern projektfinansiering, då lägger vi krokben för vår framtida verksamhet. Då går vi runt på konstgjord andning.
Vad ser du för risker?
– Att hela tiden göra projekt som kräver mer personal är en problematisk väg att gå. Därför att då riskerar vi att bara bygga upp mer verksamhet, som vi sedan inte klarar av att hantera.
Varför folkbiblioteken fått in allt mindre externa medel de senaste tio åren är det ingen av kultur- och bibliotekscheferna som Magasin K pratat som vet helt säkert, men Åsa Sandström gissar att det delvis kan bero på att landets bibliotek fått det tuffare ekonomiskt överlag.
– När basen minskar så minskar ju också möjligheten att göra extra saker. Trots allt så är det människor som står för idéerna, projektansökningarna och genomförandet. Är man färre i organisationen, som för vår del, behöver man jobba på plats i biblioteket och då blir det ju mindre tid till andra saker, som att söka pengar.
Under den här mandatperioden har regeringen varit tydlig med att kulturen ska försöka bredda sin finansiering med mer privata medel. Vad tänker du om det?
– Extern finansiering eller privata donationer är ju lätt att associera till signaturbyggnader eller stora festivaler, där det är hög exponeringsgrad av varumärken eller vad det nu kan vara. Bibliotek, det är väldigt mycket vardag – den bästa av vardagar. Men jag har kanske lite svårt att se hur man har privata finansiärer på en lagstadgad drift, säger Åsa Sandström och fortsätter:
– Jag tänker att den som betalar sätter villkoren, antingen genom att direkt stipulera krav eller genom möjligheten att ta bort sitt stöd. Att det inte är med ettåriga projektbidrag vi bygger en långsiktig biblioteksutveckling, utan det blir mer gasen in i en uppstart, som man sedan behöver ha täckning för.
