Tisdagseftermiddag mitt i juli och den luftkonditionerade barn- och ungdomsavdelningen på Brooklyn Central Library har besökare i alla åldrar. Medan någons farmor eller mormor lugnt sitter och läser studsar barnen fram mellan gångarna. En affisch vid ingången sätter tonen: ”Bara ynkryggar förbjuder böcker”.
Initiativet, som fått namnet Books Unbanned, togs av Brooklyn Central Library i april 2022 som ett svar på den våg av bokförbud som svept över landet. Satsningen, som nu även stadsbiblioteken i Boston, Los Angeles, San Diego och Seattle deltar i, går ut på att 13 till 21-åringar, oavsett vilken delstat de bor i, kan skapa konton på bibliotekens sajter som ger dem fri tillgång till lån av ljud- och e-böcker.
– I samband med att vi lanserade Books Unbanned uppmanade vi ungdomarna att skicka oss sina historier om hur de själva påverkats av förbud och censur. Vi fick tusentals svar från hela landet, säger Yesha Naik, ungdomsbibliotekarie på Brooklyns stadsbibliotek.
Rachel G. Payne och Yesha Naik är kollegor på Brooklyns stadsbibliotek där de ordnar sagostunder med barnböcker som är förbjudna på andra håll i landet.
Foto: Rebecka Gordan
Svaren, som kom på email och via Instagram, vittnade om de många olika barriärer som ungdomarna kunde möta i samband med att de ville låna vissa böcker. Allt från förbud från föräldrar till att boken helt enkelt inte var tillgänglig i skolans bibliotek.
Att Brooklyn Central Library valde just 13 till 21-åringar beror på att majoriteten av de böcker som anmälts och censurerats runt om i USA riktar sig just till den målgruppen, även om ett betydligt antal också är skrivna för yngre barn.
Det övergripande målet med satsningen är att lyfta fram att rätten att läsa vad man vill är en fundamental del av den amerikanska demokratin. I dag används tjänsten av drygt 8 000 unga i alla femtio delstater. Initiativet finansieras helt av privata medel, då biblioteket inte kan använda lokala skattemedel till den här typen av satsningar.
Yesha Naik har varit ungdomsbibliotekarie på Brooklyns huvudbibliotek, Brooklyn Central Library, sedan 2012.
Av de böcker som anmäldes i USA förra året var nära hälften skrivna av eller handlade om för HBTQI- eller BIPOC-personers (kort för black, indigenous, people of color) erfarenheter. Man skulle därför kunna tänka sig att sådana titlar skulle lyftas fram här i Brooklyn, men på huvudbibliotekets barn- och ungdomsavdelning finns inga särskilda queer- eller mångfaldshyllor.
– Böcker är både speglar och fönster. Vi vill att unga ska få chansen att se sig själva i böcker, men vi vill också att de ska läsa om människor som är annorlunda än dem. Ett bredare perspektiv gynnar oss alla, säger Yesha Naik.
Initiativet Books Unbanned inkluderar i dag såväl digitala bokcirklar för unga, podcasts om bokförbudens konsekvenser som utbildningar för 9 till 12-åringar som får lära sig att skriva boktips och hjälpa till att köpa in ny litteratur till biblioteken.
I våras ordnade också Yesha Naik, ihop med kollegan Rachel G. Payne, en sagostund för barn från tre års ålder och uppåt, med avstamp i några av de barnböcker som förbjudits på senare tid.
Sagostunden var ett sätt att inkludera yngre åldrar i Books Unbanned-initiativet. Sedan dess finns en skylt på avdelningen som tipsar om hur man kan prata om förbjudna böcker med barn, samt exempel på fyra av de förbjudna titlarna som då lästes.
För barnbibliotekarien Rachel G. Payne är det obegripligt att människor vill förbjuda de här barnböckerna. Med skylten i hand pekar hon på de olika omslagen:
– Den här boken handlar om en svart flicka som går till biblioteket. Och den här om en pojke som låtsas att han är en mexikansk boxare. Det är allt!
Hon tillägger att det sällan är föräldrar som haft problem med de olika titlarna. Istället kan det vara aktivistgrupper som pushat på för att de ska skicka in klagomål till sina barns skola.
– En del aktivister får det låta som att det handlar om oroliga föräldrar, när det egentligen kommer från politiskt håll.
Hur får aktivistgrupperna nys om alla de här titlarna? Vet du om de besöker biblioteken, om de har läst böckerna som de anmäler?
Rachel G. Payne suckar:
– Vissa har läst böckerna, men många gör det lättare för sig än så. Till exempel finns det en organisation som heter ”Vi behöver böcker med mångfald”. Och då kan här grupperna bara ta titlarna rakt av från deras listor.
Önskemål om att flytta böcker kommer förstås även till Brooklyns stadsbibliotek, som har ett formulär man kan fylla i för ändamålet och en kommitté som går igenom förfrågningarna.
– Ett väldigt litet antal böcker från vår barnavdelning har flyttats till en samling för historisk barnlitteratur, som är tillgänglig vid förfrågan. Tintin i Kongo är en av dem, säger Rachel G. Payne.
Rachel G. Payne är koordinator för den programverksamhet som riktar sig till förskolor på Brooklyns 62 folkbibliotek, kolumnist för School Library Journal och medgrundare till barnlitteraturpriset the Margaret Wise Brown Board Book Award.
4 x förbjudna barnböcker:
Lola at the Library av Anna McQuinn
The Family Book av Todd Parr
Niño Wrestles the World av Yuyi Morales
Julian is a Mermaid av Jessica Love
Källa: Unbanned Books, Brooklyn Public Library
Överlag tycker hon dock att det är bäst om böcker finns tillgängliga så att barn och deras vuxna kan prata om dem tillsammans. Hon tar klassikern Lilla huset på prärien, som hon själv läste för sin son för ett par år sedan, och som bitvis innehåller grov rasism mot USA:s ursprungsbefolkning.
– När vi kom till de partierna tog jag paus och så pratade vi om vad vi just läst. Och sen valde vi en bok om samma tidsperiod, fast skriven utifrån ursprungsbefolkningens perspektiv, säger Rachel G. Payne och fortsätter:
– Så även om det finns böcker vars innehåll du inte sympatiserar med, som du inte vill läsa för dina barn, så befinner vi oss i ett historiskt ögonblick där folk vill förbjuda böcker. Och det vill inte vi.
I höst väntar en nya sagostunder på temat. Rachel G. Payne, som skrivit en artikel om ämnet i de amerikanska skolbibliotekariernas tidning, hoppas också kunna föreläsa på den nationella biblioteksföreningen ALA:s stora konferens i Philadelphia nästa år, om sagostunderna de hållit. Yesha Naik hoppas att det blir av:
– Förhoppningsvis kan det inspirera andra bibliotekarier. Ge dem idéer hur en sådan här programpunkt skulle kunna fungera på deras bibliotek. Hey, om Brooklyn kan, så kan vi.
Så läser du förbjudna böcker med barn – tips från Brooklyns stadsbibliotek
- Läs boken tillsammans
- Diskutera boken med barnet
- Prata om varför folk är oroliga för att barn ska läsa vissa böcker
- Fundera över vilka skäl som folk kan tänkas ge för att förbjuda boken
- Prata om vikten av att läsa hela boken innan man bestämmer sig för vad man tycker om den
- Uppmana barn att fråga frågor
- Be barnen att berätta vad de själva tycker om boken
