Kulturminister Parisa Liljestrand (M) och de kulturpolitiska talespersonerna Alexander Christiansson (SD), Roland Utbult (KD) och Robert Hannah (L) presenterade idag direktiven för den svenska kulturkanon som de fyra Tidöpartierna vill ta fram.
Arbetet kommer ledas av en kommitté där Lars Trägårdh, professor i historia, är ordförande. Men det är ett antal expertgrupper, som denna kommitté ska utse, som kommer att föreslå de verk som ska ingå i en kanon. Även allmänheten kommer få tycka till.
– Man kan jämföra med arbetet med revisonen av den svenska psalmboken, Där öppnade man en digital brevlåda dit allmänheten under drygt ett års tid kunde skicka in förslag på nya psalmer. Formerna för hur allmänhetens förslag ska tas in kommer vara upp till kommittén, sa Roland Utbult (KD) på pressträffen.
Både Parisa Liljestrand och Alexander Christiansson nämnde ”dubbla armlängds avstånd” och betonade att politikerna inte ska vara inblandade i framtagandet. Parisa Liljestrand sa också att hon hoppades på debatt.
– Jag hoppas att dagens besked kommer vara ett startskott för en bred och kvalificerad diskussion om frågor om konstnärlig kvalité men kanske framförallt kulturens roll i vårt samhälle och om vår identitet.
Lars Trägårdh sa att han kommer arbeta för att bredda kulturbegreppet.
– Redan nu flaggar jag för att jag inom kommittén kommer att plädera för en breddad förståelse för kulturbegreppet.
Tidöpartierna framhöll också att det är viktigt att en kanon ska kunna ses över och justeras över tid.
– Framtagandet av en kulturkanon har varit något som Sverigedemokraterna drivit under en lång tid, sa Alexander Christiansson på presskonferensen.
Anna Troberg, förbundsordförande DIK.
DIK:s förbundsordförande Anna Troberg har tidigare riktat skarp kritik mot en kulturkanon som hon menar är ett ”nationalistiskt uppfostringsprojekt”. Hon vidhåller den kritiken efter dagens besked.
– Det är väldigt tydligt att det är SD:s kulturpolitik som fått genomslag. Hela idén om en svensk kulturkanon vilar på en idé om att den svenska kulturen är hotad av intryck utifrån. Det stämmer att kulturen är hotad, men hotet är något helt annat. Det är museer som får stänga, bibliotek som går på knäna och en nedbantad kulturskola, säger Anna Troberg.
Hon menar att det kulturen behöver är snarare en mer långsiktig finansiering och säger att löften om ”dubbla armlängds avstånd” som nämndes på pressträffen inte håller i praktiken.
– Även om du lägger flera lager av kommittéer emellan, så kommer direktiven om en kanon uppifrån. Och en kanon är inte vilken lista som helst, den är ett maktmedel och legitimerar den här bilden av att kulturen är hotad.
Parisa Liljestrand sa på pressträffen att hon häpnat över debatten och att kritiker av en kulturkanon inte har velat se att alla i samhället inte har gemensamma referensramar och att det kan vara exkluderande – vad säger du om kritiken mot kanonkritiken?
– Jag tycker den kritiken som kulturministern framför inte riktigt är rättvis, för kritiken mot en kulturkanon har kommit på väldigt bred front från alla delar av kultursektorn, säger Anna Troberg och fortsätter:
– Kritiken av en kanon innebär inte att man inte förstår att människor har olika möjligheter att tillgängliggöra sig kultur, vi vet att det ser ut så. Men vill man komma åt det problemet: se till att det finns välfungerande biblioteket, se till att de har öppna museer, se till att barnen kan gå till kulturskolan och så vidare. Det är de sakerna som kommer ge fler möjligheter till att ta del av den svenska kulturen, en kulturkanon kommer inte att lösa det problemet.
Kommittén ska inleda sitt arbete i början på nästa år.
