I slutet av sommaren meddelade civilminister Erik Slottner (KD) att regeringen vill granska de myndighetsanställda kommunikatörerna. ”Det har blivit fler anställda inom kommunikationsverksamhet på statliga myndigheter”, konstaterade han i pressmeddelandet som skickades ut i augusti.
Att de statliga kommunikatörerna blivit fler och fler är ett påstående som hörts i debatten under de senaste åren. Men stämmer det?
För att ta reda på hur det ligger till har Magasin K har begärt ut antalet kommunikatörer och anställda på landets trettiofem största myndigheter. Och vi får fram en annan bild än den som förmedlats av civilministern och i debatten kring de offentliganställda kommunikatörerna.
Totalt arbetar 226 398 personer på dessa trettiofem myndigheter i dag, varav 2153 är kommunikatörer. Det ger en andel om 1,0 procent för 2023, vilket är samma andel som för fem år sedan. Under perioden har antalet anställda på de trettiofem myndigheterna ökat med 11 procent och kommunikatörerna med 9 procent.
Kommunikatörerna har alltså blivit något fler, men det har det totala antalet anställda också blivit – vilket gör att andelen kommunikatörer på våra största myndigheter ligger stadigt på 1 procent sedan 2019.
Utgångspunkten för Magasin K:s genomgång är alltså regeringens omtalade uppdrag till Statskontoret. Men alla myndigheter ska inte granskas, Regeringskansliet samt universitet och högskolor omfattas inte. När vi plockar bort dessa från statistiken som vi begärt ut så kvarstår tjugo myndigheter i Magasin K:s kartläggning – vilket alltså är de största myndigheterna som Statskontoret kommer att titta på.
Stämmer då påståendet om att kommunikatörerna blivit fler på dessa myndigheter som nu ska granskas?
Här jobbar totalt 159 498 personer, varav 856 är kommunikatörer. Det innebär en andel om 0,7 procent, samma som 2019. Under femårsperioden har de anställda ökat med 13 procent och kommunikatörerna med 7 procent på dessa tjugo myndigheter.
På de här tjugo myndigheterna har alltså andelen kommunikatörer legat stilla, på 0,7 procent i fem år. Antalet kommunikatörer har visserligen blivit något fler, men ökningen har skett i lägre takt än när det kommer till det totala antalet anställda.
Så, var kommer då uppfattningen om att statliga kommunikatörer bara blir fler? Erik Slottner skriver i pressmeddelandet: ”Det har blivit fler anställda inom kommunikationsverksamhet på statliga myndigheter, utan att kommunikation prioriterats högre i regeringens styrning”.
Den här uppgiften kommer från rapporten ”Ingen reklam tack – om myndigheters kommunikation” som togs fram av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och gavs ut i september 2021. Rapporten tas också upp i själva uppdraget till Statskontoret.
ESO:s rapport har inte bara föranlett regeringens initiativ att kartlägga och analysera myndigheternas kommunikationsverksamhet – den har också gett upphov till en omfattande kritik mot de statliga kommunikatörerna. Sedan den släpptes har det publicerats cirka åttio artiklar med utgångspunkt i rapporten i svensk dagspress. Nästintill alla är debattartiklar som är kritiska till utvecklingen med fler kommunikatörer.
Och det är en specifik uppgift i ESO:s rapport som återkommer gång på gång i debatten: att antalet kommunikatörer har ökat med 46 procent.
Några meningar senare i rapporten skriver författarna också att andelen kommunikatörer ökat från 1,1 till 1,5 procent – men den förändringen om 0,4 procentenheter nämns aldrig i de kritiska artiklarna eller i regeringsuppdraget.
ESO:s mätning sträcker sig över fjorton år, från 2006 till 2019, en period då det totala antalet anställda på myndigheterna ökade med 11 procent, vilket rapportförfattarna också nämner. Men även den siffran har hamnat i skymundan.
Siffran 46 procent har alltså fått stort genomslag sedan rapporten släpptes – men vad innebär den?
En överslagsberäkning visar att en 46-procentig ökning motsvarar 1 140 nya kommunikatörer, från 2 460 till cirka 3 600 kommunikatörer på fjorton år. Ökningen på 11 procent motsvarar i sin tur strax över 20 000 nya anställda, från 220 000 till de drygt 240 000 som 2019 arbetade på de 185 myndigheter som ESO fått uppgifter ifrån.
Vår kartläggning tar vid där ESO:s rapport slutar, 2019. Sedan dess har alltså inte andelen kommunikatörer på myndigheterna ökat utan legat stilla.
Magasin K har bett civilminister Erik Slottner att kommentera uppgifterna i kartläggningen men han ställer inte upp på en intervju. Hans medarbetare efterfrågar istället skriftliga frågor, men de frågor vi då skickar till civilministern svarar han inte på. Erik Slottner lämnar istället en skriftlig kommentar med fakta om uppdraget till Statskontoret och skriver att ”det är ett arbete jag som statsråd inte ska föregå.”
Statskontorets uppdrag ska redovisas till regeringen senast 4 mars 2024.
Så gjorde vi
- Magasin K har begärt ut antalet kommunikatörer och anställda de senaste fem åren från Sveriges trettiofem största myndigheter. Storleken utgår ifrån det totala antalet anställda enligt Statskontorets uppgifter. Med kommunikatörer menar vi anställda som bestakodats inom arbetsområde 49.
- Magasin K har fått fullständiga svar från samtliga myndigheter utom Försvarsmakten, som bara har siffror på antalet kommunikatörer för de senaste tre åren. Försvaret ingår därmed i statistiken som anger andelen kommunikatörer år för år, men inte den procentuella utvecklingen 2019 till 2023.
- De flesta myndigheter har räknat på medelantalet anställda och kommunikatörer per år förutom för 2023, där gäller siffrorna september. Flera myndigheters siffror utgår från september månad varje år och ytterligare några från andra månader eller medelvärdet beräknat utifrån två olika månader.
ESO redovisar drygt 240 000 anställda som 2019 arbetade på de 185 myndigheter som expertgruppen fått uppgifter ifrån. Magasin K:s data för 2019 ger en totalsiffra om cirka 180 000 anställda på de trettiofyra största myndigheterna, vilket innebär att vår kartläggning uppskattningsvis omfattar drygt 80 procent av de myndighetsanställda som ingick i ESO:s rapport.
