Moderna-utredning sågas av remissinstanser

Det var den 20 januari som utredaren Thomas Pålsson presenterade sitt förslag om att Moderna museet, Arkdes och Statens konstråd bör bilda en ny myndighet.

– Det här är väldigt små myndigheter som även tillsammans blir en liten myndighet på 216 personer. Det blir en mycket kraftfullare och vitalare myndighet av att de går samman, det är för dyrt att var så små som de är i dag, sade Thomas Pålsson till Magasin K då.

Rekommendationen från utredaren var att förslaget inte skulle gå på remiss, men i slutet av januari presenterade regeringen nitton instanser man remitterat till. Sista svarsdatum är i dag, 31 mars.

Magasin K gått igenom svaren som inkommit. En klar majoritet avstyrker utredarens förslag om en sammanslagning och flera instanser lyfter stora brister i utredningen – bland annat de tre berörda myndigheterna. Ingen remissinstans tillstyrker hela utredningen.

Arkdes som själva berörs av utredningen vill inte se en sammanslagning, vilket är känt sedan tidigare. Myndigheten skriver att hela processen varit ”för forcerad” och att ett beslut riskerar att fattas på fel grunder. Man pekar också på vad man anser är rena felaktigheter om Arkdes uppdrag kring museisamlingarna.

Även Moderna museet anser att utredningen är bristfällig, i vissa delar felaktig, och att en sammanslagning skulle innebär ”små vinster” för museet.

Framför allt anser Moderna museet att det saknas en övergripande vision för den nya myndighetens samlade uppdrag. Moderna museet ser också en risk att museets kärnverksamhet påverkas negativt då ”utredningens underlag är otillräckligt, genomförandetiden för kort samt att det saknas resurser för att genomföra organisationsförändringen.”

Statens konstråd, som tidigare varit försiktigt positiva till en sammanslagning, konstaterar att utredningen ”saknar en fördjupad analys om konsekvenserna av en sammanslagning”. 

Henrik Orrje, vikarierande direktör på Statens konstråd, säger till Magasin K att utan en fördjupad analys kan en sammanslagning få en omfattande negativ påverkan på den offentliga konsten.

– Utredningen saknar perspektiv som representerar alla vi samverkar med, som till exempel kommuner, regioner och statliga bolag. Vi har även haft dialog med konstnärsorganisationerna och vi delar analysen att det här kan få negativa konsekvenser för många aktörer runt om i landet, säger Henrik Orrje.

Han menar att det finns många administrativa fördelar med ett samgående men att man inte bara kan ha synergivinsterna för ögonen utan också titta bredare.

– Statens konstråd har haft en central roll i den offentliga konstens utveckling under lång tid och den offentliga konsten lever i symbios med det svenska konstnärslivet. Om Statens konstråd som aktör osynliggörs på längre sikt så kan det få negativa konsekvenser för hela området offentlig konst och därmed också barn och ungas tillgänglighet till konst och att 1-procentsregeln försvagas.

Henrik Orrje anser att de berörda myndigheterna bör få göra en fördjupad konsekvensanalys innan ett beslut tas.