Lokalerna är överdådiga och utsikten bakom de tunga gardinerna storslagen. Riksdagshuset, Arvfurstens palats, Operan, Nationalmuseum och de vita skärgårdsbåtarna som virvlar omkring i den brusande strömmen utanför.
Det är Stockholms hjärta som syns från den nordöstra flygeln i Nicodemus Tessin den yngres barockpalats. Här låg en gång Kungliga biblioteket, senare Vitterhetsakademien och Livrustkammaren.
Sedan 1907 huserar här Bernadottebiblioteket; ett biblioteksmuseum och forskningsbibliotek med koppling till ätten Bernadotte. I ett rum med fönster mot Logården sitter slottsbibliotekarien Arvid Jakobsson och katalogiserar.
Det gamla kartoteket ska digitaliseras och föras över till bibliotekssystemet Quria. Den här dagen ligger en trave böcker av Esaias Tegnér på arbetsbordet.
En engelsk översättning av Fritjofs saga ska in i systemet. Han skriver in författare, titel, översättare, tryckår, noterar att det rör sig om ett grönt klotband, att här finns en dedikation från utgivaren och Oskar II:s exlibris med valspråket ”Öfver djupen mot höjden”.
– Ibland går det snabbt, den här är inga konstigheter, men vissa böcker kan ta två dagar att katalogisera. Som den handskrift från 1500-talet med 28 akvareller som var och en skulle beskrivas. Då var jag tvungen att gå till Kungliga biblioteket och titta på referensmaterial, berättar Arvid Jakobsson.
Första fröet må ha såtts på Vasamuseet, men den mer upptrampade stigen till det kungliga slottet började när han skulle skriva en D-uppsats på Bibliotekshögskolan i Borås. Valet föll på Bernadottebiblioteket och kontakten var etablerad. Därefter fick Arvid Jakobsson en projektanställning som med tiden ledde till tjänsten som slottsbibliotekarie och chef över Bernadottebiblioteket.
Här leder han ett arbetslag med ytterligare en bibliotekarie och två fotografer som lyder under Kungliga husgerådskammaren. Utöver chefssysslor, katalogisering och kontakt med forskare är bokvård en viktig arbetsuppgift.
– En del volymer är så gamla att man inte kan ta ut dem ur hyllorna utan att de fnasar sönder. Då skickar vi dem till bokbindare eller beställer måttsydda askar för de mest värdefulla böckerna, säger Arvid Jakobsson.
Hur skiljer sig Bernadottebiblioteket från ett vanligt folkbibliotek?
– Det är stor skillnad. Hos oss är böckerna museiföremål snarare än informationsbärare. Vi är ett sammankok av flera olika typer av verksamheter, vi är ett bibliotek men också ett arkiv och ett museum.
”En del volymer är så gamla att man inte kan ta ut dem ur hyllorna utan att de fnasar sönder.”
I dag omfattar biblioteket ungefär 100 000 volymer, från Karl XIV Johan och drottning Desideria till och med Gustaf VI Adolf och drottning Louise.
– Ett av mina mantran är att vi ska vara smala men vassa. Vi köper in allt som rör ätten Bernadottes historia och allt om de ämnen som Kungliga husgerådskammaren har som kärnområden, till exempel vävda tapeter och möbelkonst, säger Arvid Jakobsson.
Bibliotekets hjärta är boksalen; ett 36 meter långt, nio meter brett rum med åtta meter i takhöjd. Genom en diskret dörr på ena kortsidan träder man in i ett storslaget bokhav.
Här är böckerna originellt nog inte uppställda efter ämne utan efter ägare. Först kommer Karl XIV Johan och sist Gustav VI Adolf. Bernadottekvinnorna är förpassade en trappa upp, till balkongen som löper runt rummet.
Ungefär en fjärdedel av böckerna har tillhört Oskar II, den största privata boksamlingen i landet. Här finns allt från svensk historia och skönlitteratur till militärväsen, filosofi och religionsvetenskap.
Och den förr-förr-förra kungen läste med blyertspennan i högsta hugg. Det är allt från ett ”L”, för ”Läst”, på titelsidan, till gillande och kritiska utrop i marginalen.
Dagens kungafamilj har egna privata boksamlingar. När de dör tillfaller böckerna Bernadottebiblioteket om inte annat anges i testamentet.
Foto: Jonas Eng
Ibland blev det mer utförliga noteringar – som när han läste den unge rabulisten August Strindberg. Till dramat Erik XIV har han skrivit en smärre recension på titelsidan – ”Hela stycket är ett ej ogenialiskt smackverk, ohistoriskt och omenskligt och det genialiska påminner läsare om att djävulen också är ett stort geni.”
– Oskar II var idealist av den gamla skolan och ogillade det moderna genombrottet med författare som Strindberg i spetsen. Men han köpte ändå in dessa böcker för att hålla sig à jour med utgivningen och ta reda på vad han inte tyckte om.
Den kunskap som Arvid Jakobsson har samlat på sig på Bernadottebiblioteket gjorde det lätt att välja ämne till sin doktorsavhandling. Det blev en djupdykning i Oskars II:s bibliotek där han studerade boksamlingar, kataloger, anteckningar, brev och arkivmaterial.
– Jag hade det väl förspänt. Jag kände väl till källorna och hade tillgång till allt material. Min avhandling är ingen biografi över Oskar II, utan en biografi över hans bibliotek. Den går ut på att visa hur han använde sin boksamling till att legitimera positionen som lärd monark.
Den vanligaste frågan som slottsbibliotekarie Arvid Jakobsson får: Finns det något skrivet om Karl XIV Johan? Svaret lyder: Ja.
Foto: Jonas Eng
Avhandlingen Över djupen mot höjden har nyligen belönats med 50 000 kronor av Vitterhetsakademien. När vi ses ska Arvid Jakobsson om två dagar till Riddarhuset där själva prisceremonin ska ske.
– Roligt så klart. Det var en skräll, jag visste inte ens att jag var påtänkt, säger Arvid Jakobsson.
Men att ta emot pris i adelns högborg är inte en vanlig dag på jobbet, inte ens för en slottsbibliotekarie. Sisyfosuppgiften är katalogisering. Hittills är drygt hälften av de 100 000 böckerna överförda till det digitala bibliotekssystemet.
Kommer du hinna med allt?
– Jag har svurit på att det ska vara klart när jag går i pension. Låt se, jag har 17 år kvar. Det ska nog gå…
Detta är Bernadottebiblioteket
Boksamlingarna – kärnan i biblioteket är de ursprungligen privata boksamlingar som innehafts av kungar och drottningar av familjen Bernadotte. Det finns ungefär 100 000 volymer, från Karl XIV Johan och drottning Desideria till och med Gustaf VI Adolf och drottning Louise. Den största samlingen är Oskar II:s, som utgör en fjärdedel av bokbeståndet.
Hyllningsadresser – i biblioteket finns 1 100 så kallade hyllningsadresser. De kan beskrivas som påkostade diplom eller gratulationskort som överlämnades på bemärkelsedagar eller som välkomstgåva vid officiella besök.
Planscher – samlingen utgörs huvudsakligen av grafisk konst av olika slag, men också av teckningar och akvareller. En stor del av materialet består av porträtt av svenska och utländska kungligheter.
Kartor – mycket i samlingen härrör från Karl XIV Johan, dels militära kartor från hans franska tid, dels civila kartor över Sverige och Norge. Ett av de viktigaste verken är en volym av Atlas Maior – 1600-talets mest ambitiösa och påkostade bokutgivning.
Handskrifter – samlingen består främst av gåvor till kungafamiljen under 1800-talet. Här finns autografer av äldre kungligheter, drottning Victorias gästbok, samt dokument med sjömilitär inriktning samlade av Oskar II.
Musikarkiv – samling med cirka 6 000 musiknoter, den mest kända är originalmanuskriptet till Studentsången, som skrevs år 1851 av ”sångarprinsen” Gustaf Bernadotte tillsammans med läkaren och poeten Herman Sätherberg.
Källa: www.kungahuset.se
