I början av 2025 fick 32 myndigheter i uppdrag att redovisa kostnaderna för sin kommunikationsverksamhet och beskriva hur dessa bidragit till att uppfylla kärnuppgifterna. Regeringen pekade särskilt ut att det kunde handla om att motivera valet av kommunikationskanaler, som framtagandet av profilprodukter (exempelvis väskor och märkesnålar) och annonskampanjer.
Magasin K har gått igenom årsredovisningarna för de 32 myndigheterna som utgörs av de 21 länsstyrelserna och elva andra myndigheter, för att se hur stora kostnaderna är för de utpekade profilprodukterna och annonskampanjerna.
Vår genomgång visar att en majoritet av myndigheterna inte alls använder sig av profilprodukter eller gör det i mycket liten utsträckning.
Kammarkollegiet, Statens serviceverk och Statskontoret uppger att de lagt 0 kronor på profilprodukter. Inte heller Fastighetsmäklarinspektionen, Allmänna reklamationsnämnden eller Upphandlingsmyndigheten har köpt profilprodukter enligt årsredovisningarna. Myndigheten för digital förvaltning köpte nyckelband till passerkort för 6000 kronor och SCB lade 8000 kronor på profilmaterial. Statens tjänstepensionsverks inköpta profilprodukter var vattenflaskor till personalen för 7000 kronor för att främja myndighetens friskvårdsarbete.
Post- och telestyrelsen (PTS) uppger att de deltagit på två rekryteringsmässor som kostat myndigheten 68 000 kronor vilket inkluderar en kostnad för tygkassar med PTS-profil.
Hos Konsumentverket, som bland annat har som huvuduppgift är att ge konsumenter information, är kommunikation en stor del av kärnverksamheten. Utöver personalkostnaderna på 10 miljoner kronor så lade Konsumentverket 1 miljon kronor på annonsering, produktion och tryck av broschyrer och olika mässor. Av den miljonen gick 17 000 kronor till profilprodukter.
Inte heller länsstyrelserna är några stora inköpare av profilprodukter, visar vår genomgång.
Länsstyrelserna i Kronoberg, Blekinge, Östergötland och Gotland lade 0 kronor på profilmaterial.
För majoriteten av länsstyrelserna överskrider inte kostnaden för profilprodukter 50 000 kronor. Länsstyrelsen i Dalarna lade 4000 kronor på en roll-up om välfärdsbrott och länsstyrelsen i Västmanlands län köpte vattenflaskor till personalen i samband med en flytt för 22 000 kronor. Länsstyrelsen i Halland köpte in har datorväskor till nyanställda, personalen fick också termosmuggar med tryck eftersom man tagit bort vanliga kaffekoppar.
Länsstyrelsen i Stockholm uppger att profilprodukter används i liten utsträckning och att man, precis som flera andra länsstyrelser, har ramavtal som säkerställer att de är ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Länsstyrelsen i Skåne skriver att man lagt 227 000 kronor på profilprodukter men då ingår även skyltning i naturreservat i den summan.
Länsstyrelsen i Västra Götaland skriver i sin årsredovisning att ”fristående, renodlat varumärkesarbete förekommer inte. Undantaget är några insatser för att stärka IT-avdelningens arbetsgivarvarumärke”.
Anna Troberg, förbundsordförande DIK.
Anna Troberg, förbundsordförande DIK, har tidigare varit kritisk till detaljnivån på återrapporteringskravet.
– Nu måste det bli ett slut på den här häxjakten på myndigheternas kommunikatörer. Det har antagligen kostat skattebetalarna mer pengar att jaga fram de här siffrorna än vad eventuella inköp av profilprodukter har kostat, säger hon om Magasin K:s kartläggning.
Hon konstaterar att Statskontoret redan gjort en utredning om myndigheternas kommunikation som visade att myndigheternas håller sig inom ramarna för sitt uppdrag.
– Det är bra att alla delar av myndigheternas granskas, kommunikationen ska inte stå utanför det. Men det här har redan granskats och då framkom det inte några som helst indikationer på att det förekom slöseri med pengar. Utan det är något som Erik Slottner själv har kommit på. Så det var konstigt från början att ge det här uppdraget till myndigheterna. Nu ser vi att det rör sig, i de flesta fall, om inga eller väldigt lite pengar som läggs på profilprodukter, säger Anna Troberg.
När det kommer till annonsering, förekommer det på vissa myndigheter. Konsumentverket lade bland annat 463 000 kronor på annonser, Upphandlingsmyndigheten 58 096 kronor och Kammarkollegiet 56 000 kronor på annonser. PTS gjorde tre informationsfilmer med tillhörande annonsering för totalt 280 000 kronor.
Länsstyrelserna annonserar också i olika omfattning. Exempelvis har Länsstyrelsen i Östergötlands län lagt cirka 1 miljon kronor på annonsering, varav 900 000 kronor rört lagstadgade kungörelser i tryckt press. Länsstyrelsen har också annonserat gällande invasiva arter, tillgång till grundläggande betaltjänster och fågelinfluensa.
Flera av myndigheterna deltar också på olika mässor, SCB har också sina egna event Statistikdagen och Demokratidagen med en kostnad på strax under 1 miljon kronor.
Den största kommunikationsutgiften för samtliga 32 myndigheter är dock lönekostnader för personal. Den varierar mellan 522 000 kronor (Allmänna reklamationsnämnden) och 29,6 miljoner kronor (SCB) beroende på storleken på kommunikationsavdelningen.
Under 2026 har länsstyrelserna fortsatt samma återrapporteringskrav tillsammans med nio andra myndigheter.
Magasin K har sökt civilminister Erik Slottner (KD) för en kommentar.
