Regeringen kräver mer information om kommunikationsarbete

Myndigheternas kommunikatörer granskades förra året med utgångspunkten att gruppen ökat i hög utsträckning. Nu kräver regeringen mer information från 32 statliga kommunikationsavdelningar. ”Tramsig detaljnivå”, menar DIK:s förbundsordförande.

Susanne Claesson

9 januari 2025

Statskontoret fick 2023 uppdraget av regeringen att analysera och kartlägga myndigheternas kommunikation- och informationsverksamhet. I slutrapporten konstaterade Statskontoret att den påverkande kommunikationen höll sig inom ramen för myndigheternas uppdrag och att myndigheterna var väl medvetna om och levde upp till kraven på saklighet och opartiskhet. De 130 myndigheter som svarade på Statskontorets enkät uppskattade själva sina kostnader för påverkande kommunikation till 1 miljard kronor, men siffran bedömdes som osäker.

Nu går regeringen vidare och ger 32 myndigheter i uppdrag att redovisa kostnaderna för sin kommunikationsverksamhet och hur den bidrar till att uppfylla myndighetens kärnuppgifter.

Myndigheterna har fått uppdraget i sina regleringsbrev för 2025 och enligt Magasin K:s genomgång handlar det om de 21 länsstyrelserna och elva andra myndigheter, bland annat SCB och Konsumentverket.

Regeringen pekar särskilt ut att myndigheterna ska motivera sina val av kommunikationskanaler, såsom framtagandet av profilprodukter (som väskor och märkesnålar), annonskampanjer samt utgivning av tidningar.

Ingen av de 32 myndigheterna som fått det nya kravet pekas ut särskilt i Statskontorets rapport, utom Konsumentverket som är en av tio myndigheter som vidareförmedlar mest pengar till organisationer, kommuner eller andra aktörer för att bedriva kommunikation.

I rapporten är det istället stora myndigheter som MSB, Polismyndigheten och Försvarsmakten som står för nästan hälften av miljarden som kommunikationen kostar.

Anna Troberg, förbundsordförande på DIK, tycker att detaljnivån som regeringen vill att myndigheterna ska redovisa kring kommunikationen är ”rent ut sagt löjlig”.

– Att regeringen vill ha information om profilprodukter, det framstår bara som tramsigt. Det kan man ställa i relation till de faktiska problem som myndigheternas kommunikationsavdelningar har, som till exempel medvetna desinfomationskampanjer för att underminera tilltron i samhället. Det är kanske något som regeringen borde vara mer intresserad av, än att en myndighet har köpt pennor med sin logga på.

Hon pekar också på Statskontorets rapport som visade på att myndigheterna inte gick utanför sitt uppdrag.

– Det är självklart att man ska kunna granska myndigheternas kommunikationsarbete precis som man kan granska alla andra alla andra delar av deras arbete. Men, i det här fallet så gjorde ju Statskontoret nyligen sin utredning och den visade att de jobbade inom ramarna för sitt uppdrag och att de ökade kostnaderna är en naturlig följd av ökade krav på information och tillgänglighet. Så min fråga är: vilket problem är det egentligen regeringen vill lösa?

Magasin K har tidigare granskat storleken på myndigheternas kommunikationsavdelningar och visat att andelen statliga kommunikatörer inte har ökat på fem år.

Civilminister Erik Slottner skriver i ett mejl till Magasin K att myndigheterna som fått uppdraget i huvudsak finns i hans egen statrådsportfölj.

– Som civilminister är det viktigt för mig att gå före, skriver han.

Han skriver också att de uppdrag som nu har getts till myndigheterna är bredare än vad Statskontorets rapport handlade om.

– Statskontoret har tidigare konstaterat att den årliga kostnaden för påverkanskommunikation är 1,5 miljarder, enligt myndigheterna själva. Regeringen anser mot bakgrund av detta att det finns skäl titta vidare på frågan.

Ni nämner specifikt profilprodukter som väskor och pins i regleringsbreven – är detta som ni sett att de här myndigheterna använt sig mycket av?

– Profilprodukter är en exemplifiering. Vi har inga uppgifter om hur det ligger till på myndigheterna, det är därför dessa uppdrag har getts. Profilprodukter förekommer och vi vill gärna att myndigheterna redovisar hur förekomsten av bland annat profilprodukter bidrar till att uppnå resultat inom myndigheternas kärnuppgifter.