Statskontoret fick i början av augusti uppdraget att analysera och kartlägga myndigheternas kommunikation- och informationsverksamhet som riktar sig mot allmänheten i syfte att aktivt påverka attityder eller beteenden. Påverkande kommunikation kan till exempel vara att få befolkningen att gå och vaccinera sig eller förbereda sig inför en eventuell kris. Det kan också handla om stärka arbetsgivarvarumärket i rekryteringssyfte.
Regeringen ville också att Statskontoret skulle kartlägga hur stor del av kommunikationsverksamheten som läggs ut på privata företag och andra externa parter.
”Det är inte tydligt varför kommunikationsverksamheten har ökat i omfattning eller i vilken utsträckning myndigheterna ägnar sig åt opinionsbildning”, skrev regeringen i ett pressmeddelande då.
I rapporten som släpptes i dag konstaterar Statskontoret att den påverkande kommunikationen håller sig inom ramen för myndigheternas uppdrag och uppgifter och att myndigheterna är väl medvetna om och lever upp till kraven på saklighet och opartiskhet.
– Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att myndigheternas arbete med påverkande kommunikation och information generellt ligger inom ramen för deras uppdrag och uppgifter, säger Max Dahlbäck, utredare på Statskontoret.
Rapporten tar upp ett fåtal fall där JO kritiserat myndigheter för bristande saklighet och opartiskhet, det handlar främst om när enskilda anställda har uttalat sig i sociala medier.
Statskontoret skriver också i rapporten att både lagstiftning och regeringens styrning innebär att myndigheter får använda påverkande information och kommunikation för att nå målen för sin verksamhet. Det är också vanligt att regeringen ger myndigheter uppdrag om kommunikation inom en mängd olika områden.
De 130 myndigheter som svarat på Statskontorets enkät uppskattar själva sina kostnader för påverkande kommunikation till 1 miljard kronor, men siffran är osäker. Runt hälften, 500 miljoner, lägger myndigheterna på personalkostnader och resten på köp av tjänster. Ytterligare 500 miljoner kronor skickar myndigheterna vidare till kommuner, regioner och civilsamhälleorganisationer för att de ska utföra påverkande kommunikation – främst har det i de fallen handlat om energi- och klimatrådgivning till allmänheten.
Det är också stora skillnader hur mycket pengar myndigheterna lägger på påverkande kommunikation. Enligt rapporten är det ett antal stora myndigheter som står för hälften av miljarden, bland annat Försvarsmakten, MSB, Skatteverket och Polismyndigheten.
I uppdraget till Statskontoret ingick också att man, vid behov, skulle lämna förslag på justeringar i regeringens styrning till myndigheterna, men det gör Statskontoret inte.
– I rapporten framhåller vi däremot att det är viktigt att regeringen är tydlig med syfte i uppdragen och uppgifterna till myndigheterna. Det är väl det som kommer närmast en rekommendation. För mot bakgrund av att vi inte sett så omfattande problem vid myndigheterna så har vi inte lämnat några andra förslag.
– Vi ger en översiktlig bild över hela statsförvaltningen. Sedan kan det finnas behov av att titta närmare på enskilda myndigheters uppdrag och uppgifter, men det gör vi inte i den här rapporten, säger Max Dahlbäck.
