AI-genererat innehåll, avsaknad av faktagranskning och påverkansattacker blir allt vanligare. Fackförbunden DIK och Akavia därför har frågat sina medlemmar som arbetar som kommunikatörer i offentlig sektor om hur de ser på sin roll i det nya informationslandskapet.
En klar majoritet, 89 procent, av kommunikatörerna tror att de kommer behöva hantera desinformation framöver. Och redan i dag upplever nästan hälften, 48 procent, att de ofta eller ibland stöter på desinformation i sitt arbete.
Enligt rapporten känner sig 68 procent ganska eller mycket trygga med att identifiera desinformation. Unga kommunikatörer uppger att de stöter på desinformation i högre utsträckning än äldre och upplever sig också tryggare med att identifiera när något kan handla om desinformation.
Det som kommunikatörerna oftast stöter på kan till exempel vara att någon försöker ge en missvisande bild av organisationen, sprida felaktiga påståenden om beslut eller sprida annan vilseledande information. Oftast kommer den från enskilda personer, men även anonyma konton, influencers och olika opinionsbildare pekas ut som återkommande avsändare.
Relativt många uppger dessutom att de stött på desinformation kopplad till politiska partier, medan betydligt färre säger sig ha mött påverkan från främmande makt.
”Kommunikation är a och o i vårt samhälle med snabba förändringar. Sociala medier där budskap sprids snabbt i stora grupper innebär stor risk för ryktesspridning”, säger en respondent i enkäten.
En annan skriver: ”[…] när myndigheten inte själv förmår att fortlöpande informera vid en allvarlig incident som blir en stor nyhetshändelse, då tar andra aktörer blixtsnabbt över och fyller det informationsvakuum som uppstår med sin bild av incidenten. Därför är det helt avgörande att myndigheten förmår kommunicera själv, även när faktaläget är oklart.”
Rapporten konstaterar att kommunikatörer har en nyckelroll vid samhällskriser och i arbetet med att upprätthålla förtroendet för demokratiska institutioner. Men bara en knapp tredjedel, 28 procent, anser att den egna verksamheten är tillräckligt förberedd för att kunna hantera en allvarlig kris eller samhällsstörning.
”Kommunikatörer fyller en demokratisk och samhällsbärande funktion. Att skära ner för hårt riskerar snarare att öka kostnaderna på sikt – både i form av missförstånd, förtroendeförluster och svårigheter att nå ut när det verkligen gäller”, kommenterar en respondent.
Totalt har 1274 kommunikatörer svarat på enkäten. Antalet svarande bland DIK:s kommunikatörsmedlemmar i offentlig sektor var 1 044, vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent. Av Akavias 981 kommunikatörsmedlemmar i offentlig sektor svarade 230, vilket ger en svarsfrekvens på 23 procent.
