Så byggde kommunikatörerna kampanjen mot desinformation

I Huddinge har en satsning kring desinformation stärkt bandet mellan kommunikation och valkansli. Nu laddar kommunen inför valet 2026: ”Att bygga förtroende blir extremt viktigt – och kommunikation är en del av det”, säger utvecklingsledaren Amanda Galfi Björkman.

Rebecka Gordan

19 december 2024

Rut Landin hade bara jobbat ett par månader efter examen som kommunikatör på Huddinge kommun när hon fick grönt ljus på kampanjen om desinformation inför EU-valet. Idén, som hon mejslade ut ihop med en kollega med ansvar för kommunens kris- och beredskapskommunikation, var att vara tydlig.

– Vi ville inte ha det influffat, som det lätt kan bli. Utan vi ville gå rakt på sak, säger Rut Landin.

Inspirationen till det direkta hämtade de från Myndigheten för psykologiskt försvars ”Bli inte lurad” och Försvarsmaktens ”Vem gillar det du delar”. Men Rut Landin och hennes beredskapskollega Kerstin Trygg satsade på en ännu rakare variant: ”Vem gillar att du delar”, med betoning på att.

– Tänk efter och kolla källan, det var vad vi tryckte på. Vem tjänar på att du delar det här? Sedan, av en slump, så lanserade vi kampanjen i samband med första april, så vi spann vidare på det, säger Rut Landin.

”Blev du lurad igår? Det kommer fler chanser hela året”. Så startade kampanjen som gick på kommunens hemsida, internwebb och sociala medier, i lokalpressen samt på anslagstavlor på biblioteken.

Teamet gjorde också tre korta filmer med Huddinges kommunikationschef, säkerhetschef samt projektledaren för valarbetet, Amanda Galfi Björkman, som möter upp Magasin K tillsammans med Rut Landin.

– Vi ser att Sverige har en annan roll i dag, att vi kan vara ett strategiskt byte för andra makter. Så det var viktigt att belysa det, att det faktiskt kan hända och har hänt. Att det just kring val finns utrymme att tolka, misstolka eller sprida falsk information. Och att det då kan gå väldigt fel, säger Amanda Galfi Björkman.

Hon är statsvetare i grunden och till vardags utvecklingsledare för demokrati och jämlikhet på Huddinge kommun. I valtider projektleder hon valarbetet genom kommunens valkansli.

Att kommunen – trots att den är Sveriges fjortonde största med sina 114 000 invånare och sedan länge har ett beredskapsarbete inför krig och kris – inte hade gjort något i närtid kring desinformation och påverkan, tror hon har att göra med att man inte sett det som ett så stort hot.

– Och kanske har det inte heller varit det. Men i dag går allting otroligt snabbt och det är extremt lätt att få tillgång till information. Vilket någonstans ställer krav på oss som kommun att våga prata om saker som källkritik och att vi kan vara en måltavla för främmande makt, säger Amanda Galfi Björkman.

Målen de satte upp var bland annat att berätta för Huddingeborna att desinformationskampanjer pågår, hur desinformation kan se ut samt hur man kan tänka för att avslöja och desarmera kampanjerna.

Tidigt i arbetet hade Rut Landin och Kerstin Trygg också en tanke om att budskapen skulle förankras lokalt, exempelvis med bilder från Huddinge eller på Huddingebor. Men till slut landade de i att risken med det var för stor.

– Det hade kanske träffat lite mer i hjärtat på Huddingeborna. Men vi blev oroliga att den sortens inlägg skulle kunna tas ur sin kontext och spridas i andra kanaler där inte Huddinge kommun var avsändaren. Kanske bli desinformation. Så vi backade från den idén och körde mer neutralt, säger Rut Landin.

Om och hur deras kampanj faktiskt informerade Huddingeborna är svårt att avgöra, säger hon, men tanken är att en medborgarundersökning som gjordes innan den sjösattes, där det bland annat ställdes frågor om desinformation och beredskap, ska följas upp.

– Jag tror att det är svårt att mäta hur den ha landat. Och det enda vi kan se just nu är reaktionerna på inläggen som vi lade upp, säger Rut Landin.

Amanda Galfi Björkman nickar, tillägger:

– Att mäta valdeltagande går ju. Men det är extremt svårt att mäta vad det var som fick dig att skifta från att inte rösta till att rösta. Att det var exakt den där träffen som vi hade på biblioteket. Och det är väl lite samma svårighet här.

Samtidigt, resonerar de två, är svårigheterna inget skäl att inte fortsätta arbetet med att informera om desinformation och påverkansförsök.

– Den här enskilda kampanjen kanske gav – eller inte gav – avtrycket som vi avsåg. Så att fortsätta jobba med de här frågorna är nyckeln till att det förr eller senare ska ge effekt, säger Rut Landin.

Varken i samband med EU-valet eller under månaderna som passerat har det uppdagats några försök till desinformation eller påverkan med just Huddinge som måltavla. Lyckligtvis, säger Rut Landin och Amanda Galfi Björkman, men betonar att det viktiga är att vara förberedd.

– När något händer är skadan redan skedd. Så vi behöver vara förberedda och bygga upp tilliten till kommunen. Arbeta proaktivt och preventivt, för att stärka demokratin, säger Amanda Galfi Björkman.

Att det tar tid att bygga förtroende är också anledningen till att hon redan nu påbörjat arbetet inför valet till kommunfullmäktige 2026. Ett enormt viktigt val, som hon ser det, mot bakgrund av att Sverige liksom många andra länder runtom i världen faller i rankning när det gäller förtroendet för de institutioner och makthavare som upprätthåller demokratin.

– Vi har en representativ demokrati i Sverige där vi röstar på en person eller parti som ska föra vår röst. Om jag inte ens har tillit – hur ska jag våga rösta på en annan person som ska föra min talan? säger Amanda Galfi Björkman.

Därför, fortsätter hon, är det oerhört viktigt att börja arbetet inför valet i tid. Med att stärka förtroendet för offentlig förvaltning, så att människor ska kunna känna tilltro till att deras politiker, myndigheter och kommuner gör sitt jobb.

Exakt hur det här arbetet kommer att läggas upp i Huddinge är ännu inte klart, men från EU-valet har både Rut Landin och Amanda Galfi Björkman med sig värdet av att möta invånarna där de befinner sig rent fysiskt.

– Jag tror att vi måste vara närvarande och möta människor på plats. Så det inte bara blir en envägskommunikation på kommunens Facebooksida. Det är en lärdom från valet 2024, att det inte är i våra egna kanaler som vi nödvändigtvis når ut, säger Rut Landin.

Istället ser hon behov av att tänka bredare, kanske samarbeta med olika föreningar som har högt förtroende, sätta upp planscher i trappuppgångar, vara på plats på biblioteket.

Vad Amanda Galfi Björkman också tar med sig är att kommunikation är en avgörande pusselbit för kommunens valarbete och valkansli.

– Jag vet vad folk behöver veta för att kunna rösta. Jag vet i vilka grupper som information saknas och var de kan hitta den. Men hur når jag ut till de här förstagångsväljarna till exempel? Vilket språk ska jag använda och i vilka kanaler? Det är här stödet från personer som Rut kommer in.

För Rut Landin är en annan insikt från arbetet med EU-valet, och då mer specifikt kampanjen om desinformation, att kunskapen om ämnet överlag har varit väldigt låg: bland kommuninvånarna – men också internt.

– Mina kollegor runt om på kommunen vet förstås vad desinformation är, men inte alltid hur man avgör om det är desinformation eller inte. Och inte hur man ska hantera den, rent praktiskt. Jag tänker att vi har varit ganska naiva i att det inte kommer att hända.

Och visst känns påverkan från främmande makt som en avlägsen sak, där vi sitter i det lilla mötesrummet intill kommunikationsavdelningens öppna landskap.

Om ni inte skulle belysa det här – vad kan hända då?

– Det skulle bli en större sårbarhet. Kommunen skulle bli mera utsatt, säger Amanda Galfi Björkman.

Rut Landin tänker efter, fyller i:

– Nej men det är inte ett alternativ. Vi måste vara på den här bollen. Hur har vi ens inte kunnat jobba med det här tidigare?

Rut och Amandas fem bästa tips i arbetet mot desinformation

Var snabba på bollen. Om ni ser ett behov av att växla upp arbetet mot desinformation – var snabba på bollen. ”Inför EU-valet var vi effektiva och agerade snabbt, vilket fungerade väldigt bra”, säger Rut Landin.
Våga ta steget. Att bearbeta frågor som ur ett kommunperspektiv kan upplevas som kontroversiella, eller som få vågar ta i, är nödvändigt. ”Samhället är inte vad det var för tio år sedan och vi måste våga hänga med och vara agila”, säger Amanda Galfi Björkman.
Testa olika. Pröva olika spår och olika manér. ”Även om vi hade korta och koncisa budskap var vår kampanj fortfarande ganska bred. Det tror jag var ett vinnande koncept”, säger Rut Landin.
Lyssna på många. På en kommun finns det många sorters kunskaper och titlar. Utnyttja det för att få olika takes. ”Är vi lyhörda kan vi få in perspektiv som vi annars kan missa. Prata gärna med kollegor som är ute bland människor, som bibliotekarier”, säger Amanda Galfi Björkman.
Följ upp. Satsa på att ha en hashtag eller liknande från kampanjens start som kan bli stöd i uppföljningen. Den behöver också planeras. ”En lärdom vi tar med oss är att vi haft svårt att mäta om människor förändrat sin syn på desinformation”, säger Rut Landin.