1 491 utrikes- och 3 101 inrikesfödda kommunikatörer var arbetslösa någon gång under 2024, det visar ny statistik från SCB och Arbetsförmedlingen som Saco bearbetat för Magasin K. Bland kommunikatörerna som är födda utomlands gick arbetslösheten från 12,4 procent 2023 till 15,2 procent 2024. För de inrikesfödda ökade den från 4,7 procent till 6,0 procent under samma period.
Det betyder att arbetslösheten var 2,5 gånger högre under 2024 för de kommunikatörer som är födda utomlands. Senast Magasin K skrev om ämnet var arbetslösheten dock tre gånger så hög för de utrikesfödda kommunikatörerna.
Siffran kan också jämföras med akademikerkåren i stort, där arbetslösheten för utrikesfödda akademiker låg på 10,1 procent 2024, vilket är drygt fyra gånger högre än för de inrikesfödda akademikerna, som hade en arbetslöshet om 2,5 procent.
Aygül Kabaca är vd och senior jämlikhetskonsult på bolaget Make Equal Culture and Performance som för närvarande arbetar med att ta fram en mångfaldsstrategi för Sveriges Kommunikatörer.
Hon inleder med att säga att bara titta på statistiken för inrikes- och utrikesfödda kan ge en begränsad bild, eftersom även andra faktorer kan ligga bakom siffrorna.
– Att man inte blir kallad till intervju kan absolut ha att göra med ett utländskt klingande namn, där arbetsgivaren har förutfattade meningar om etnicitet, kanske språk, eventuellt religion också, säger Aygül Kabaca.
Samtidigt, tillägger hon, är det troligt att en ansökan från någon som är född i USA och någon som är född i Irak tas emot väldigt olika, då vi människor har förutfattade meningar om personer från olika länder och värderar dem olika. Trots att de i statistiken alltså buntas ihop som utrikesfödda.
– Sedan kan du ha en kandidat med arabiskt klingande namn, men med Sverige som födelseland, och då är chanserna lägre ändå.
14,6 procent…
av de anställda inom kommunikationsbranschen är födda utomlands. Det är en lägre andel än bland akademikerkåren och i arbetskraften i stort, där 23 respektive 22,6 procent är utrikesfödda, och den är tredje lägsta andelen av alla yrkesgrupper som DIK samlar.
Andelen utrikesfödda i kommunikationsbranschen har ökat långsamt sedan 2014, då andelen låg på 9 procent. Under samma period har andelen utrikesfödda akademiker gått från 16,9 till dagens 23 procent.
Att arbetslösheten är så pass mycket högre för utrikesfödda kommunikatörer är också ett mönster som speglar samhället i stort, säger Aygül Kabaca.
– Det är en trend som håller i sig nästan var som helst man tittar. Så i sig kanske det inte är förvånande, även om det är orättvist.
Vilka konsekvenser får det här för kommunikationsbranschen?
– Har du en mångfald inom yrkeskåren kommer du kunna representera fler personer, oavsett om du jobbar inom näringsliv, offentlig eller ideell sektor. Du får en bredd av perspektiv, erfarenheter, språk och kulturer som gör att du kan bemöta, nå ut till och kommunicera med fler målgrupper – för att du har en bättre förståelse.
Arbetslösheten är nu två och en halv gånger högre för utrikesfödda kommunikatörer, mot tre gånger högre senast vi skrev. Vad tänker du om det?
– Jag vill gärna tro att det att det håller på att ske ett skifte inom kommunikationsbranschen, där vi börjar se vikten av att ha fler personer med olika typer av bakgrunder på våra arbetsplatser.
Det jag ser specifikt för kommunikationsbranschen som är väldigt tydligt är att man i sin yrkesroll är en slags möjliggörare, brobyggare eller ambassadör för något.
Det var under förra årets föreningsstämma som Sveriges Kommunikatörer tog beslut om att anta en ny strategi för mångfald och inkludering, efter en motion från Pascal Tshibanda, kommunikationsdirektör i Botkyrka kommun, och Hediye Güzel, press- och kommunikationschef på Sveriges Läkarförbund.
– Vi är en väldigt homogen bransch och det finns viktiga perspektiv som går förlorade på grund av att vi inte har en bredare mångfald, sade Pascal Tshibanda till Magasin K då om bakgrunden till motionen.
I februari stod det klart att Make Equal Culture and Performance anlitats av branschorganisationen för att ta fram den nya mångfaldsstrategin, en strategi som förutom att säkerställa en inkluderande utveckling inom den egna organisationen också har ambitionen att sätta en standard för hela branschen.
– Tanken är den ska funka för alla, oavsett hur stor ens arbetsplats är, om man sitter ensam eller är ett större team, om verksamheten är privat eller offentlig. Alla ska kunna ta sig an strategin och följa den, eller att man inspireras av den för att ta fram en egen strategi, säger Aygül Kabaca.
Målet är att ha strategin färdig i höst. Därefter är tanken att den ska implementeras ytterligare genom kompetensutveckling till Sveriges Kommunikatörers medlemmar. Men först ska utkastet granskas av ett antal instanser, bland annat en referensgrupp med medlemmar.
Är det något i arbetet ni gjort hittills som varit särskilt viktigt?
– Å ena sidan handlar ju den här strategin om koncept som gäller oavsett vad man jobbar med – om mänskliga rättigheter, diskrimineringslagstiftningar och så vidare. Men det jag ser specifikt för kommunikationsbranschen som är väldigt tydligt är att man i sin yrkesroll är en slags möjliggörare, brobyggare eller ambassadör för något. Och det ställer krav förstås, men öppnar också för möjligheten att påverka på ett sätt som andra yrken inte har. Vilket gör rollen som kommunikatör extra viktig i det här sammanhanget, säger Aygül Kabaca.
Om statistiken
Statistiken har beräknats med hjälp av Saco utifrån SCB:s yrkesregister över anställda inom följande yrken: informations-, kommunikations och PR-chefer, informatörer, kommunikatörer och PR-specialister samt marknadsanalytiker och marknadsförare m.fl.
En förändring i SCB:s yrkesregister mot tidigare år är att åldersspannet för arbetskraften ändrats, från 16–64 år till 16–69 år.
Statistiken har sedan samkörts med Arbetsförmedlingens statistik över personer söker jobb till dessa yrkesgrupper och där Arbetsförmedlingen sett det som realistiskt att man kan få jobb inom yrket.
Egna företagare ingår inte i beräkningen. Arbetslösa avser öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Med akademiker avses personer med minst två års eftergymnasial utbildning.
