Magasin K har jämfört arbetslösheten mellan inrikes och utrikes födda i den svenska kommunikationsbranschen. Granskningen visar att andelen arbetslösa bland de utrikesfödda ligger på 14,9 procent, vilket är drygt tre gånger högre än andelen på 4,8 procent bland de inrikesfödda.
– Det är en stor diskrepans, och bra att få det svart på vitt. Samtidigt är min första tanke att här finns det ett enormt mörkertal. I Sverige för vi statistik på vem som är utrikesfödd, men det kan ju också inkludera vita personer. Så jag saknar kopplingen till hur många rasifierade svenskar som går utan jobb i vår bransch, säger Nicole Kavander, en av initiativtagarna till mångfaldsnätverket All of Us.
Som rasifierad är man mer utsatt på arbetsmarknaden, oavsett om man är född utomlands eller i Sverige. Att Sverige nu är på väg in i en lågkonjunktur oroar därför Nicole Kavander.
– Jag tror att arbetslöshetssiffrorna kommer öka drastiskt efter sommaren, och som rasifierad är det jättesvårt att komma tillbaka när du väl kastas ut. Då är du tillbaka på ruta noll, då spelar det ingen roll vilket cv du har, för då kommer all diskriminering igen. Bara för att du har ett utländskklingande namn.
Det är fem år sedan som Nicole Kavande grundade All of Us ihop med Roshanak Fatahian och Canan Yasar med syftet att få till en större mångfald inom de kreativa näringarna i Sverige.
– Vi ville motbevisa branschen. När vi frågade arbetsgivare varför de inte rekryterar fler med en annan bakgrund fick vi alltid svaret att ”det finns inga”. Men det stämmer ju inte! Utan det handlar om ett strukturellt problem där arbetsgivarna antingen inte letar på rätt sätt – eller så attraherar de inte mångfalden som finns. För den som inte får samma löneökningar, som inte får avancera på samma villkor, då blir det till slut så att man lämnar branschen.
Gapet i arbetslöshet mellan inrikes- och utrikesfödda kommunikatörer har minskat med 5,8 procent sedan 2014. Bland akademikerna i stort ligger den minskningen på 1,2 procent. Samtidigt är en lägre andel bland de utrikesfödda akademikerna arbetslösa 2022: 10,7 procent.
När hon och kollegorna startade All of Us var det också viktigt att få till ett stödjande sammanhang där medlemmarna kunde hitta en samhörighet och bolla professionsfrågor utifrån liknande erfarenheter. I dag består nätverket av drygt 2000 yrkesverksamma rasifierade svenskar inom kommunikation och kreativ sektor, och för två år sedan startade All of Us också ett mentorsprogram som i dag är Sveriges näst största med 115 mentorer.
– Som rasifierad är du extremt ensam. Du blir utsatt för diskriminering och ibland ren rasism. Vi hörde om hemska saker som folk behövde utstå. Därför kände vi att vi behövde göra någonting, säger Nicole Kavander.
Bara 13 procent av de anställda inom kommunikation är födda utomlands. Det är en lägre andel än inom akademikerkåren och i arbetskraften i stort, där 23 respektive 24 procent är utrikesfödda, visar Magasin K:s genomgång. Att det ser ut så här är ett akut problem, enligt Nicole Kavander.
– Vi människor utgår ifrån oss själva och vår verklighet. Om vår bransch inte speglar vårt land kommer vi inte skapa kommunikation som är relevant för alla, man kommer missa väldigt många målgrupper och komma med förutfattade meningar eller stereotyper. Det här såg vi väldigt tydligt under pandemin, att vi inte är representativa i branschen.
Samtidigt ser Nicole Kavander en klar förbättring än innan All of Us startade, inte minst när det kommer till vilka frågor som nu står på agendan i kommunikationsbranschen.
– Att vi faktiskt pratar om mångfald och inkludering, det gjorde vi inte i för fem år sedan. För det handlar inte bara om rekryteringen till skolorna, om hur medierna skriver eller hur företagen jobbar. Alla måste prioritera det här, så att personerna i vårt nätverk verkligen får karriärerna de förtjänar.
13 procent…
av de anställda inom kommunikationsbranschen är födda utomlands. Det är en lägre andel än inom akademikerkåren och i arbetskraften i stort, där 23 respektive 24 procent är utrikesfödda. Det är tredje lägsta andelen av alla yrkesgrupper som DIK samlar.
Andelen utrikesfödda i branschen har ökat långsamt sedan 2014, då andelen låg på 9 procent. Andelen utrikesfödda bland akademikerna har gått från 18 till 23 procent under samma period.
All of Us menar att begreppet “mångfald” kan förstås som att få en inbjudan, medan “inkludering” innebär att bli omhändertagen när man väl är där. Det räcker alltså inte med att bara bjuda in, utan man måste också ta sig tid att inkludera personerna i sammanhanget på riktigt.
– Mitt första råd är att inkluderingen måste komma från toppen. Det måste prioriteras av ledningen och integreras i verksamheten, och för det krävs resurser. Annars står man i oändliga workshops och det händer ändå ingenting.
Om statistiken
Statistiken har beräknats med hjälp av Saco utifrån SCB:s yrkesregister över anställda inom följande yrken: informations-, kommunikations och PR-chefer, informatörer, kommunikatörer och PR-specialister samt marknadsanalytiker och marknadsförare m.fl.
Statistiken har sedan samkörts med Arbetsförmedlingens statistik över personer söker jobb till dessa yrkesgrupper och där Arbetsförmedlingen sett det som realistiskt att man kan få jobb inom yrket. Egna företagare ingår inte i beräkningen.
Arbetslösa avser öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Med akademiker avses personer med minst två års eftergymnasial utbildning.
