Det är låg mångfald inom kommunikatörsyrket. Magasin K har tidigare skrivit om att 13 procent av de anställda inom kommunikation är utrikesfödda, och andelen arbetslösa bland utrikesfödda kommunikatörer är tre gånger högre än bland inrikes födda.
Pascal Tshibanda, kommunikationsdirektör i Botkyrka kommun, och Hediye Güzel, press- och kommunikationschef på Sveriges Läkarförbund, står bakom motionen som branschorganisationen Sveriges Kommunikatörer nu antagit.
– Eftersom vi har lång erfarenhet från branschen och är i ledande positioner kan vi påverka attityder, och i och med att vi är rekryterande chefer skickar det viktiga signaler till organisationen, säger Hediye Güzel.
Pascal Tshibanda och Hediye Güzel ser att det saknade inkluderingsperspektivet i kommunikationsbranschen leder till att man går miste om en stor samhällsinvestering.
– Vi är en väldigt homogen bransch och det finns viktiga perspektiv som går förlorade på grund av att vi inte har en bredare mångfald, säger Pascal Tshibanda.
– Vi är alla svenskar och några av oss har annan bakgrund och andra kulturella referensramar jämte vår svenska, och det är ju precis det som är styrkan med Sverige idag. Men egentligen är det beklagligt att vi ens ska behöva skriva en sådan här motion år 2024, säger Hediye Güzel.
Ansvaret för att andelen utrikesfödda är låg i branschen anser Hediye Güzel vilar tungt på arbetsgivare och rekryterare. Hon påpekar att det fortfarande finns en viss tveksamhet att kalla in kandidater med utländsk bakgrund till intervju, och att det finns en fixering vid bakgrund.
– Det räcker inte att berätta att man är från till exempel Botkyrka, utan alltför ofta ställs frågan ”var man egentligen kommer ifrån”. Och blandar man ihop en och ett räknas man inte ens. När jag själv rekryterar går jag självklart på kompetens, men tillgång till andra kulturella referenser och språk är meriterande.
Även Pascal Tshibanda understryker även han vikten av såväl breda kulturella referenser som flerspråkighet.
– Bara i Botkyrka talas 100 olika språk, att som kommunikatör ha både den interkulturella kompetensen och en annan språklig kompetens i sin verktygslåda kan vara avgörande, säger Pascal Tshibanda.
Varken Pascal Tshibanda eller Hediye Güzel tycker att Sveriges kommunikatörer har brustit i sitt mångfaldhetsarbete, bland annat har man ingått ett partnerskap med mångfaldsnätverket All of us. De menar att det snarare handlar om att ta ett gemensamt ansvar, och fortsätta framåt.
– Jag tror att många ser det vi ser. Vad vi har gjort är att vi har satt ord på det och tänker gå från ord till handling, säger Pascal Tshibanda.
Däremot tror de att det finns ett viktigt signalvärde i att kommunikatörernas branschorganisation arbetar med mångfald på ett mer uttalat strategiskt plan.
– Vad Sveriges Kommunikatörer säger och vilka signaler de skickar kring partners, samarbeten och samverkan spelar stor roll. Det handlar om att visa vägen, säger Hediye Güzel.
