Arbetsplatsträff på Norrköpings bibliotek, en måndag i mars 2026. Företagshälsovården Feelgood är på plats på huvudbiblioteket för att redogöra för den arbetsmiljökartläggning som de genomfört tidigare under året. Samtliga medarbetare har intervjuats av en psykolog och när presentationen börjar känner de anställda i rummet igen sig.
Feelgoods konsulter beskriver en organisation där flertalet upplever en distans mellan chefer och medarbetare. En enhetschef har, med organisationskonsulternas formulering, en ”negativ beteenderepertoar”. Drygt hälften av de intervjuade uttrycker bristande förtroende för ledningen. En tredjedel söker nya jobb.
Viktigaste faktorerna att jobba med framåt, enligt konsulterna, är ”ledarskap, information och lyhördhet och gehör för medarbetarna”. Men sedan är det som att presentationen vänder.
– När de redogjorde för våra svar var det ju väldigt negativt mot chefer och ledning. Men sedan är det som att skulden läggs på oss. Vi visste inte om vi skulle skratta eller gråta. Personalen är missnöjd med cheferna, hur kan det vara vårt fel? Det är helt obegripligt, säger en person som var med på mötet.
En annan har samma upplevelse.
– Det blev fokus på att vi som anställda inte skulle fastna i negativa spiraler. Det är inte helt obefogat, det är onödigt negativ stämning ibland. Men jag kände också att det är ju inte vi som är huvudproblemet, utan problemet är ledningen som gör ett dåligt jobb.
Sedan den 1 april finns det ingen kommunövergripande styrelse för DIK i Norrköping. Vissa kulturverksamheter har ett lokalfackligt DIK-ombud. Men på biblioteket vill ingen just nu ta på sig den rollen.
Foto: Jonas Eng
Att arbetsmiljön på Norrköpings bibliotek är dålig och att det till stor del beror på ledarskapet, bekräftas av skyddsombud och fackliga företrädare. Gustav Hedlund var fram till 1 april skyddsombud på biblioteket samt ordförande för DIK Norrköping.
– Problem finns, det är ingenting att sticka under stol med. Arbetsgivaren har sett vissa brister, där jag upplever det som att man fokuserar på medarbetarna. Att de är negativa och uttrycker sig kritiskt.
– Vi fackliga har sett andra brister, där vi framförallt lyft ledarskapet. Att det som påverkar främst är hur våra chefer kommunicerar: deras framtoning, hur de bemöter synpunkter och hur förändringar presenteras.
Ann Johansson är bibliotekarie, skyddsombud och facklig representant för Vision. Hon säger att hon vid upprepade tillfällen lyft problemen med dålig arbetsmiljö till kommunens bildnings- och kulturchef Eva Hanzén.
– Jag vet inte hur många gånger jag haft samtal med henne. Vi har haft medarbetare som skällts ut och är rädda. Men svaret vi fackliga får är samma som alltid, att man jobbar på det.
När Gustav Hedlund klev av uppdraget som skyddsombud och förtroendevald i början av april så var det ingen annan som ville ta över.
– Det är väl tyvärr så att när det behövs som mest, så är det också som mest motigt att jobba fackligt, säger Gustav Hedlund.
Även Ann Johansson säger att det varit kämpigt att arbeta fackligt på Norrköpings bibliotek. Hon lyfter även att arbetsmiljöarbetet och dialogen med facken inte skötts på ett riktigt sätt på arbetsplatsen.
– Vi har inte haft facklig samverkan på korrekt sätt. Vi har inte haft arbetsplatsträffar på korrekt sätt. Dokumentation, som protokoll, har inte gjorts på rätt sätt. Gång på gång har vi påpekat det här, men det får bara fortgå.
Huvudbibliotekets modernistiska betongbyggnad är förenad med det äldre biblioteket Villa Swartz, där det i dag finns rum för möten, kontor och personalutrymmen.
Foto: Jonas Eng
Magasin K har tidigare berättat om att Norrköpings kommun plockat bort bibliotekschefstjänsten och om den omorganisation som inleddes för ett år sedan och som väntas bli färdig nu under våren. Enligt samstämmiga uppgifter har omorganisationen varit tuff för personalgruppen. Kollegor och erfarenhet har försvunnit när flera biblioteksassistenter och vaktmästare fått sluta.
Nyligen presenterades ytterligare en förändring, som bland annat lett till kraftigt ökade restider och nya rutiner, som upplevs som försämrande för de anställda på filialbiblioteken.
Men det är ledarskapet hos en av enhetscheferna som samtliga Magasin K pratat med lyfter som den huvudsakliga orsaken till den ansträngda arbetsmiljön.
Magasin K har pratat med ett tiotal anställda och tidigare anställda. En av dem som lämnat är bibliotekarien Anna, som inte vill gå ut med sitt efternamn.
– Jag slutade till största del på grund av arbetsmiljön. Jag hade fantastiska arbetskamrater. Men det blev ohållbart till slut.
Hon att säger att det var när enhetschefen kom in för drygt tre år sedan som chefskapet på biblioteket förändrades i grunden.
– Jag tycker att jag har blivit väldigt dåligt behandlad av min närmsta chef. Jag känner mig kränkt. Jag har känt mig mobbad genom repressalier. Jag har känt mig jätteutsatt.
Anna berättar att hon meddelat högre chefer på tillväxt- och utvecklingskontoret sin upplevelse. Som svar har man beklagat och tackat för att hon hört av sig. Anna tycker inte att det räcker.
– Jag tror man skulle behöva en nystart på chefsfronten. Och jag tror att det behövs en bibliotekschef, som har det yttersta ansvaret. Jag tror att kommunen har tänkt fel hela vägen.
En annan som slutat säger:
– Det jag kan säga är att arbetsplatsen under min tid utvecklades från en organisation med mer tillgänglighet mellan medarbetare och chefer, med ett större inlyssnande, till en organisation som blev alltmer hierarkisk.
Flera berättar att om man är kritisk till hur verksamheten bedrivs eller lyfter en pressad arbetssituation riskerar man repressalier. Det är också därför majoriteten av de Magasin K varit i kontakt med vill vara anonyma.
Exempel som nämns är försämrade scheman, sämre löneutveckling, mindre stöd, ensamarbete, att man fråntas arbetsuppgifter och att man kan förvarnas om arbetsvägran. I vissa fall har man uppfattat det som att enhetschefen försökt få personer att säga upp sig.
Åtskilliga har upplevt att enhetschefen höjt rösten och haft en hård ton. Vilket i längden lett till osäkerhet och oro bland medarbetarna.
– [Enhetschefen] skulle väl säga att hen är väldigt rak. Men många andra skulle säga att hen går i försvarsställning när det kommer synpunkter, blir provocerad och känns ganska konfrontativ, säger en person.
En annan säger:
– Det var ju inte roligt att gå till jobbet. Jag hade ont i magen, sov dåligt. Det var väldigt påfrestande.
”Jag vågar inte framstå som negativ, i rädsla för sämre löneutveckling.”
Lönesamtalen är en annan sak flera tar upp.
– Kommunen har ju utarbetade lönekriterier, men vi pratade inte alls om min prestation. Utan det viktigaste är att man har en positiv attityd. Så jag vågar inte framstå som negativ, i rädsla för sämre löneutveckling. Det gör att det är väldigt svårt att uttrycka kritiska åsikter kring verksamheten och saker som inte fungerar, säger en person.
Den ansträngda arbetsmiljön syns också i den senaste medarbetarundersökningen, från hösten 2025. Flera områden är markerade som röda och därmed ett ”riskområde” för arbetsplatsen.
Att öppet diskutera svårigheter på arbetsplatsen får rött betyg, det får också frågan om Norrköpings kommun är en bra arbetsgivare och om man skulle rekommendera arbetsplatsen. Även dialog, stöd från närmaste chef och arbetsklimat får lägre, gula betyg.
– Det som skulle behövas är ett ledarskap som kan skapa trygghet. Ett klimat där det är lätt att pröva olika idéer. För det har varit väldigt auktoritärt, säger en person.
Tidigare DIK-ordföranden Gustav Hedlund välkomnar att det nu gjorts en arbetsmiljökartläggning.
– I bästa fall så får vi till en arbetsplats där vi kan kommunicera på ett bättre sätt. Där vi kanske är lite mer medvetna om beteenden och bemötanden. Och där medarbetarna kan känna sig mer delaktiga i verksamheten och i de beslut som tas. Det är såklart min stora förhoppning, säger han.
Magasin K har varit i kontakt med enhetschefen för att ge möjlighet att bemöta kritiken och ge sin bild av arbetsmiljön. Enhetschefen hänvisar till Eva Hanzén.
Att öppet diskutera svårigheter på arbetsplatsen får rött betyg i den senaste medarbetarundersökningen som genomförts på biblioteken i Norrköping.
Foto: Jonas Eng
Bildnings- och kulturchef Eva Hanzén är ytterst ansvarig för arbetsmiljön på biblioteket, med ett delegerat ansvar till enhetscheferna som hon säger att hon har förtroende för och hela tiden har en dialog med.
Eva Hanzén säger att det som framkom i arbetsmiljökartläggningen i mars inte var någonting nytt för henne.
– Det har varit ett turbulent senaste år. Och det är klart att det påverkar arbetsmiljön. Vi har gjort stora förändringar, nödvändiga sådana. Och jag har stor förståelse för att man uppfattar det som oroligt och osäkert. Och det påverkar ju arbetsmiljön, helt klart, säger hon.
Om uppgifterna om bemötande, att personer känner sig kränkta och känt sig mobbade genom repressalier säger Eva Hanzén att hon inte kan kommentera enskilda medarbetare eller chefer men att alla äger sin egen upplevelse.
Anställda vi pratat med upplever att man riskerar repressalier, som sämre löneutveckling, om man säger något negativt om hur verksamheten bedrivs eller om man lyfter en pressad arbetssituation, vad säger du om det?
– Jag tycker naturligtvis att det är väldigt olyckligt att man upplever att det är så. Vi har ju med allt det här på vår lista över saker vi behöver förbättra. Jag tror att en del av upplevelsen som du beskriver för mig nu handlar om att vi behöver förbättra kommunikationen, medarbetare och chefer emellan.
Eva Hanzén säger att man tillsammans med HR just nu håller på att ta fram en handlingsplan som utgår ifrån arbetsmiljökartläggningen och att det arbetet är prioriterat. Handlingsplanen har ännu inte presenterats för de anställda och hon tror att det är därför anställda kan känna att inget har gjorts åt situationen.
– Det är en rad åtgärder som håller på att formuleras just nu, men mycket handlar om kommunikation. Tydlighet i olika rollers uppdrag. För mig är det väldigt viktigt att vi respekterar varandra med en god ton och lyhördhet från båda parter.
Eva Hanzén uppger också att hon är hoppfull inför det kommande arbetet med arbetsmiljön.
– Kartläggningen är gjord och vi har fått rekommendationerna från Feelgood. Gruppledare har tillsammans med enhetschefer kommit en bra bit med att mejsla fram hur ett tänkt årshjul med arbetsmiljöarbete skulle kunna se ut.
– Och vi ska ha med oss hela organisationen, men det kommer ta ett tag. Vi kommer behöva återkomma till de här punkterna som handlingsplanen kommer innehålla många gånger. Det är inte en quick fix det här på något sätt, utan det kommer att ta tid.
Kan du tänka i backspegeln, utifrån där ni hamnat nu och ditt yttersta ansvar för arbetsmiljön, att det är någonting som har brustit?
– Ja, men det är det säkert. Annars skulle vi ju inte vara där vi är.
Så gjorde vi
I arbetet med den här artikeln har vi pratat med ett tiotal anställda och tidigare anställda på biblioteken i Norrköping. Vi har också intervjuat fackliga företrädare från DIK och Vision. Vi har begärt ut medarbetarundersökningar från 2024 och 2025. 2023 gjordes ingen medarbetarundersökning på biblioteken. Vi har tagit del av den arbetsmiljökartläggning som presenterades i mars i år och av mejl och annan intern dokumentation kring arbetsmiljön.
