Arbetslösheten inom kultur- och kommunikationssektorn ökar. I slutet av 2024 var 2,9 procent av DIK:s medlemmar arbetssökande. I jämförelse med samma period året innan visar det en ökning med 0,4 procentenheter. DIK bedömer att den ökande arbetslösheten har stannat av men att den under 2025 kommer att ligga kvar på en förhöjd nivå.
Den högsta andelen arbetssökande är precis som föregående år inom språkyrkena. Där visar statistiken att 4,2 procent var arbetslösa 2024. Det är en bransch där många är egenföretagare och sektorn är konjunkturkänslig, vilket gör att det kan ske snabba förändringar inom språkyrket.
– Vad det gäller språkbranschen så ser den ökande arbetslösheten ut att ha avstannat och det är positivt. Men det är en konjunkturkänslig bransch så förändringar kan ske snabbt, säger DIK:s förbundsordförande Anna Troberg.
Statistiken visar även att arbetslösheten ökat inom musei- och kultursektorn. Under 2024 ökade den med 0,7 procent till 3,9 procent, något som inte förvånar Anna Troberg.
– Det är ju inte så konstigt med tanke på hur kulturbudgeten ser ut, både på nationell nivå och även på lokal nivå. Konsekvenserna blir då att en del av våra medlemmar förlorar sina jobb. Men i förlängningen så innebär det ju också att allmänheten får mindre tillgång till kultur.
Andelen arbetslösa inom DIK:s olika yrkesgrupper varierar dock kraftigt. Andelen arbetssökande bibliotekarier ligger på 1,6 procent och bland arkivarierna är siffran 1,2 procent.
Högst arbetslöshet har den yngre yrkesgruppen, mellan åldrarna 25–29. Där visar statistiken att det skett ökning på 1,1 procent mellan åren 2023–2024.
– Tråkigt nog är det inte förvånande att de som är unga drabbas hårdast. De som precis har kommit in på arbetsmarknaden får ofta gå först när det blir neddragningar.
Enligt Anna Troberg är det en underfinansiering av museerna och kultursektorn som är en viktig orsak till arbetslösheten. Hon menar att avsaknaden av resurser skapar en otrygghet för dem som jobbar inom de olika verksamheterna.
– Kultursektorn behöver stärkt och långsiktig finansiering, så man kan skapa tryggare anställningar och planera verksamheten bättre.
En stark finansiering både lokalt och nationellt menar Anna Troberg är nödvändigt och säger att utvecklingen på sikt kan påverka tillgången till kultur runt om i landet.
– Kulturbudgetarna måste höjas. Om inte så kommer fler att förlora jobbet och det får negativa konsekvenser för hela samhället.
