Det satsar DIK på i avtalsrörelsen 2025

Att vi ser en så kallad superavtalsrörelse i år beror på att stora avtalsområden tidigare har gått i otakt. Nu löper de ut samtidigt under året, vilket sker extremt sällan, säger DIK:s förhandlingschef Kajsa Dahlerus. Att avtalsrörelsen 2025 är så omfattande innebär ett större tryck på att förhandlingarna faktiskt landar rätt. Risken är också att det blir stora konflikter, vilket är förenat med stora konsekvenser för samhället, tillägger Kajsa Dahlerus.

Hur påverkas DIK:s medlemmar?

– De privata, kommunala och regionala förhandlingarna sker nu under våren strax efter att industrins märke har satts, så där har det en väldigt stor påverkan. Sedan kommer statens avtalsområde, där vi kommer förhandla under tidiga hösten. Så alla sorts arbetsplatser där DIK:s medlemmar jobbar påverkas.

Årets lönekrav från industrifacken är en löneökning om 4,2 procent. Vilken roll spelar märket för DIK:s sifferlösa avtal?

– Den stora merparten av avtalen i den privata, regionala och kommunala sektorn löper ut sista mars och de förhandlingarna går vanligen inte i mål innan märket är satt, eftersom arbetsgivarna är oerhört intresserade att se var industrin lägger sig. Och eftersom så många har siffror i sina avtal påverkar det arbetsgivarnas kostnader – vilket indirekt påverkar de som har sifferlösa avtal.

 Vilka är de viktigaste frågorna som förbundet driver?

– Vi håller ögonen på arbetstidsförkortningen, den frågan är oerhört intressant. Vi har en allt hårdare arbetsmarknad samtidigt som arbetslivet har utvecklats otroligt mycket. Vi vill att alla arbetstagare ska få ta del av den här effektiviseringen, säger Kajsa Dahlerus och tillägger:

– Här har man kommit olika långt i kollektivavtalsområden, där det kan vara kortare veckoarbetstid men också fler arbetsfria dagar eller fler semesterdagar. Så lösningen kan och kommer se olika ut beroende på var man befinner sig.

”Når vi något som båda tycker är bra, får vi en bättre arbetsmarknad.”

En annan viktig fråga för DIK är lönerna, hur mycket de ska öka. Här ställer förbundet sig bakom att systemet för lönesättning byggs ut och att man ska få rätt lön och löneutveckling för det arbete som man utför.

– En tredje sak är att arbetslivet måste vara hållbart för alla. Om vi ska kunna jobba längre måste vi orka längre. Och om vi förkortar arbetstiden måste vi se till att inte stressen och pressen ökar, att samma saker ska göras på kortare tid. Alla ska må bra på sin arbetsplats, och komma till sin rätt.

 Vilken roll spelar DIK:s lokalfackliga i avtalsrörelsen?

– Våra lokala förtroendevalda är väldigt viktiga i den här processen. De bevakar att överenskommelserna följs i de lokala kollektivavtalen, att lönesamtalen genomförs som de ska och informerar oss hur det är på de olika arbetsplatserna. Samtidigt som de är bärare av förbundets information till medlemmarna.

Vad blir den största utmaningen under året?

– En stor utmaning är att vi haft ganska höga kostnadsökningar i Sverige. Det gör att vi har stora förväntningar på att vi ska få ut det i lön medan arbetsgivarna försöker tona ner kostnaderna, eftersom de jämför med den internationella utvecklingen.

Vad hoppas du på för DIK:s del?

– Helst av allt skulle vi vilja ha en avtalsrörelse där alla blir nöjda med resultaten, en win-win både för facket och arbetsgivarna. Det är viktigt för att båda parter ska vilja jobba framåt för att kollektivavtalen ska bli bättre och bättre.  Når vi något som båda tycker är bra, får vi en bättre arbetsmarknad.