Sedan kongressen 2022 har DIK drivit frågan om förkortad arbetsvecka. Nu har förbundet ihop med undersökningsföretaget Verian frågat drygt 2 000 personer i den svenska yrkesverksamma allmänheten hur de ser på konceptet med arbetstidsförkortning.
Resultatet visar att 64 procent är för en 30-timmars arbetsvecka med bibehållen lön. Kvinnor och unga är mest positiva, med 76 respektive 68 procent. Bland kvinnor i den familjebildande åldern, 30 till 49 år, är stödet ännu starkare där 82 procent är positiva till konceptet. En av fem är också mer positiva till förslaget jämfört med två år sedan.
Av de svarande som jobbar en 40-timmars arbetsvecka i dag tror hälften att de inte kommer orka jobba hela vägen fram till pensionen. De vanligaste skälen till att vilja korta arbetstiden är för att få ökad livskvalitet, bättre balans mellan arbete och privatliv eller minskad stress. För männen väger det tyngst med ökad livskvalitet medan minskad stress är kvinnornas vanligaste orsak.
Magasin K har bett tre chefer inom DIK:s branscher att resonera kring idén med en kortare arbetsvecka med bibehållen lön: Thomas Thorhuus, hr-direktör på Bonnierförlagen, Johanna Erlandson, kommunikationschef vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet samt Lennart Ploom, stadsarkivarie och chef för Stockholms stadsarkiv.
Thomas Thorhuus, hr-direktör på Bonnierförlagen.
Thomas Thorhuus, hr-direktör på Bonnierförlagen:
Hur ser du på konceptet med arbetstidsförkortning, vilka för- och nackdelar ser du?
– Det kan kanske vara en lösning för vissa yrkesgrupper, till exempel där man är mer låst till arbetstider eller med hög psykisk eller fysisk belastning. Då kan en kortare vecka ge den flexibilitet som är svår att få till övriga veckodagar och ge mer tid för återhämtning, så att även helgen blir mer kvalitativ.
– Nackdelarna handlar nog mer om att bibehålla produktivitet utan att få en ökad kostnad. Det kan även bli en sämre flexibilitet för företaget då alla medarbetare inte alltid är tillgängliga, vilket i sin tur kräver mer planering.
Det kan kanske vara en lösning för vissa yrkesgrupper, till exempel där man är mer låst till arbetstider eller med hög psykisk eller fysisk belastning.
Om ni skulle införa konceptet hos er, vad skulle det krävas för insatser?
– Det är inget vi har utrett eller funderat på, så jag kan inte svara på det. I dag jobbar vi 37,9 timmar, så redan det är inte en klassisk 40-timmarsvecka.
En ny undersökning från DIK visar att anställda tror att en arbetstidsförkortning skulle innebära minskad stress samt att de skulle orka jobba ett längre yrkesliv. Vad tänker du om det?
– Jag är inte säker på att en fyradagarsvecka, som det blivit lite prat om, är en generell lösning. Vi har redan i dag en rätt stor flexibilitet i flertalet av våra roller. Vi tillämpar hybridarbete vilket vi vet har underlättat vardagen för våra medarbetare. Och vi har sedan ett antal år en tillgänglighetspolicy som också hjälpt till att hitta balans mellan arbete och fritid.
Hur fungerar den policyn?
– Till exempel ska vi inte boka möten före 9 och efter 16 för att underlätta hämtning och lämning eller restid. Och inte på lunchen, för att få en återhämtning på dagen. Man är fri att stänga av synk med mejl och teams efter 17. Vill man själv jobba på kvällen och skicka mejl ska de skickas med fördröjning till 8:00 nästa dag.
Johanna Erlandson, kommunikationschef vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.
Foto: Agata Garpenlind
Johanna Erlandson, kommunikationschef vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet:
Hur ser du på konceptet med arbetstidsförkortning, vilka för- och nackdelar ser du?
– Jag kan se att det kan vara till fördel, inte minst för arbetstagarna att man får mer balans i livet mellan arbete och fritid. Möjligen blir man också mer effektiv när man väl arbetar.
– Nackdelarna tror jag kan vara att stressen eventuellt kan öka när man arbetar om mängden arbete som göras är densamma, fast på färre timmar. Generellt tror jag det är bra med mer fokus på vilka arbetsuppgifter som ska göras än exakt på hur många timmar man ska arbeta.
Jag kan se att det kan vara till fördel, inte minst för arbetstagarna att man får mer balans i livet mellan arbete och fritid.
Om ni skulle införa arbetstidsförkortning hos er, vad skulle det krävas för insatser?
– Vi skulle nog behöva se över hur vi organiserar arbetet och jobba mer med prioriteringar, så att vi verkligen lade tiden på rätt saker.
En ny undersökning från DIK visar att anställda tror att en arbetstidsförkortning skulle innebära minskad stress samt att de skulle orka jobba ett längre yrkesliv. Vad tänker du om det?
– Jag tror att det skulle bli mindre stress i privatlivet, men kanske mer stress på jobbet, vilket inte nödvändigtvis skulle leda till att man orkar jobba längre i livet.
– Men det jag tror skulle vara bra var om man hade större fokus på vilka arbetsuppgifter som ska lösas och att de blir gjorda, snarare än hur många timmar man ska jobba. Det funkar ju naturligtvis inte för alla yrken, men jag tror att i många branscher hade det kunnat vara en bättre väg framåt.
Lennart Ploom, stadsarkivarie och chef för Stockholms stadsarkiv.
Foto: Petter Magnusson
Lennart Ploom, stadsarkivarie och chef för Stockholms stadsarkiv:
Hur ser du på konceptet med arbetstidsförkortning, vilka för- och nackdelar ser du?
– Arbete är mer än tid. Att en välfungerande verksamhet är beroende av medarbetare som mår bra är självklart. En del i det handlar om balansen mellan arbete och annat. Hur den balansen kan nås är en komplex fråga där arbetstiden i sig bara är en komponent bland flera.
Hur den balansen kan nås är en komplex fråga där arbetstiden i sig bara är en komponent bland flera.
Om ni skulle införa arbetstidsförkortning hos er, vad skulle det krävas för insatser?
– Stadsarkivet är en verksamhet i Stockholms stad. Eventuella beslut och överenskommelser om förändringar i grundläggande villkor för anställning skulle behöva hanteras centralt inom staden.
En ny undersökning från DIK visar att anställda tror att en arbetstidsförkortning skulle innebära minskad stress samt att de skulle orka jobba ett längre yrkesliv. Vad tänker du om det?
– Jag tror att det är väldigt beroende på vilka arbetsuppgifter man har. Många arbeten är väldigt tydligt tidskopplade, andra inte. Som jag svarade tidigare är ett arbete, och känslan av det, för övrigt betydligt mer komplext än den tid man lägger på det.
Om DIK:s rapport om arbetstidsförkortning
Rapporten baseras på en undersökning som Verian (tidigare Kantar Public och Sifo) genomfört på uppdrag av DIK. Undersökningen gjordes i januari 2024 genom webbintervjuer i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Antalet respondenter var 2 030 personer i den svenska allmänheten i yrkesverksam ålder, 20–66 år. Resultatet har vägts på kön, ålder, region och partisympati.
