En sommardag 2020 bordade Kustbevakningen ett fartyg utanför Öland. Ombord påträffades flera föremål som visade sig vara bärgade fornfynd. Vid husrannsakningar som följde hittades flera sjöfynd, bland annat skeppsdelar, riggdetaljer, mynt och några kanoner, varav en daterades till år 1664.
De inblandade männen, som nekar till brott och hävdar att många av föremålen var så kallade lösfynd, hade noggrant dokumenterat sina dykningar. Loggböcker och sjökort användes senare som bevismaterial i tingsrätten där tre av männen dömdes till samhällstjänst och böter för grovt fornminnesbrott. Den fjärde dömdes till böter för medhjälp till grovt fornminnesbrott.
Tingsrätten motiverade den villkorliga domen med att samtliga män var ostraffade, och att det inte finns anledning att anta att de kommer återfalla i brott.
Nu har dock hovrätten landat i en annan slutsats. Tre av männen får straffet skärpt till fängelse i ett år och fyra månader, ett år och två månader respektive ett år. Domen mot den fjärde mannen, böter för medhjälp till grovt fornminnesbrott, står fast.
– Hovrätten har vid sin bedömning av brottens straffvärde bland annat beaktat att fornminnesbrott många gånger kan leda till skador som inte går att reparera, eftersom värdefull kulturhistorisk information förstörs och brottet kan sägas rikta sig mot ett kollektivt kulturarv, säger Christer Ganelind, hovrättsråd vid Göta hovrätt, i ett pressmeddelande.
Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, hoppas att domen leder till en ökad medvetenhet om vikten att värna fornfynd under ytan:
– Vissa tycker kanske att det inte gör så mycket om någon plockar upp ett fynd, men man ska tänka på att kulturarvet tillhör oss alla. Om saker försvinner urholkas också historien och det blir svårare för oss marinarkeologer att berätta om skeppsteknikens utveckling och sjöfartens betydelse.
Det är svårt att slå fast hur vanligt det är med plundring av fornminnesskyddade skeppsvrak. Men Jim Hansson konstaterar att det förekommer och att Sverige har en av Europas längsta och mest svårbevakade kustlinje.
Under senare år har därför Vrak byggt upp ett samarbete med Kustbevakningen, Sjöpolisen och Marinen för att bevaka bevarandet av det maritima kulturarvet.
– Vi ser att samarbetet bär frukt. Förståelsen för de här frågorna ökar och fler ögon ute till havs gör att vi har bättre koll på vår kustlinje. Här ligger vi långt fram och flera länder är nyfikna på vårt samarbete, berättar Jim Hansson.
Tror du att hovrättsdomen får en avskräckande effekt på dem som funderar på att plocka med sig ett fynd från havsbotten?
– Ja, ett kraftigt straff som fängelse borde definitivt ha en avskräckande effekt.