När Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, gjorde en sökning på de svenska partiledarna på Tiktok i oktober förra året visade det sig att samtliga för första gången hade aktiva konton där.
– Partierna försöker ju finnas överallt där väljarna finns och i år har vi sett att otroligt många unga väljare använder sig av Tiktok.
Hennes forskning, där hon bland annat undersökt vad partiledarna pratat om och vad som skapat engagemang på sociala medier, sammanfattades nyligen i en kort analys i rapporten Snabbtänkt. Det var för omkring tio år sedan som hon och några andra medie- och statsvetare bestämde sig för att försöka paketera forskningen om val och valrörelser i ett mer tillgängligt format.
– Forskning kan ju av förklarliga anledningar upplevas som lite långsam. Samtidigt som det runt ett val finns mycket behov av mer forskningsbaserade analyser av vad som händer. Och då kom vi på den här idén, att skapa Snabbtänkt.
Sammanställningen, som lanserades till riksdagsvalet 2018, har analyserat Europaparlamentsvalet 2019, det amerikanska valet 2020 och riksdagsvalet 2022. I år ingår rekordmånga bidrag, av statsvetare, medievetare, ekonomer, sociologer, filosofer och biologer från lärosäten över hela landet. Bakom rapporten står Demicom vid Mittuniversitetet, ett forskningscentrum med fokus på demokrati och kommunikation i det digitala samhället.
– Tanken med Snabbtänkt var att forskare skulle skriva max en sida var och att vi skulle publicera det tio dagar efter valet. Det visade sig att forskarna tyckte att det var väldigt roligt att skriva så här kort och populärvetenskapligt. Trots att det är en ganska snabb process, säger Kajsa Falasca.
Av årets 126 forskare är tjugo från området medie- och kommunikationsvetenskap, med texter om bland annat AI-valet som inte blev, fake news och falska valaffischer, valrörelsen på Tiktok och vad det betytt att politisk annonsering inte är tillåten i sociala medier, vilket är fokus i Kajsa Falascas analys.
– Årets val är det första där Meta har förbjudit politiska aktörer från att annonsera och det gör att partiledarna och partierna får skapa eget innehåll. Men vi har också sett att det i år är mycket annonser från andra aktörer, som fackföreningar, näringslivet och miljöorganisationer. Så när det kommer till varifrån informationen kommer, och vem som för fram frågor, har det kanske blivit mindre – och inte mer – transparent.
I årets upplaga av Snabbtänkt konstaterar redaktörerna att regeringsbildning och opinionsmätningar fick stort utrymme i de traditionella nyhetsmedierna, medan sakpolitiken fick mindre plats.
Men på sociala medier säger Kajsa Falasca att partiledarna pratat om sakfrågor, bland annat vård, omsorg och jämställdhet, frågor som också mött ett stort engagemang bland användarna.
– En fråga som stack ut väldigt mycket var jämställdhet. Partiledarna pratar väldigt lite om jämställdhet, men när man gör det så får det stort engagemang.
Får det några konsekvenser för hur de fortsätter kommunicera?
– Dit har jag har inte kommit än i analysen, men det är ett exempel på att ibland så kanske partiledarna väljer att prata om vissa saker medan användarna är engagerade i andra frågor.
Och det betyder ju att man har kommunikationsteams som jobbar väldigt strategiskt med kommunikationen. Det är uppenbart att partierna vinner på att arbeta så.
Om vi ser till det delvis förändrade kommunikationslandskapet, vad tänker du att den som jobbar med kommunikation kan lära av den här valrörelsen?
– Det vi ser generellt från valrörelse till valrörelse är att partierna och partiledarna är otroligt skickliga på att kommunicera. Man anpassar sig snabbt efter nya plattformar och den stil eller ton som fungerar där. Och det betyder ju att man har kommunikationsteams som jobbar väldigt strategiskt med kommunikationen. Det är uppenbart att partierna vinner på att arbeta så.
Det som alltid är svårt, tillägger Kajsa Falasca, är att mäta hur framgångsrik kommunikationen är.
– För man kan inte säga att en bra valkampanj automatiskt resulterar i röster, eftersom det är så många andra saker som påverkar vem någon röstar på. Men det vi kan se i Sverige, det är att vi har ett väldigt högt valdeltagande.
