Kulturen får 9,5 miljarder kronor i regeringens övergångsbudget, det går att jämföra med de 9,6 miljarder kronor som gick till kulturen förra året. Ser man till hela budgeten så är andelen som går till kulturen är 0,6 procent jämfört med 0,62 procent förra året. Kulturbudgeten får alltså en lägre andel men är också lägre i så kallade nominella tal, vilket är ovanligt.
När Magasin K går igenom kulturbudgetar från år 1997 och framåt så har det bara hänt en gång tidigare att kulturen får mindre i reda pengar.
Anna Troberg, förbundsordförande DIK är kritisk till andelen om 0,6 procent:
– Detta är den lägsta nivån sen 1999. Det är pinsamt för ett land som säger sig värna om kulturen och kulturarvet. Kultursektorn går redan på svältkost, de som jobbar i den går på knäna, allmänhetens tillgång till kultur beror redan helt på var du råkar bo, säger Anna Troberg.
En övergångsbudget ska enligt vedertagna principer inte innehålla några nya satsningar eller förslag. Men några kulturmyndigheter får ändå ett ökat anslag. Riksantikvarieämbetet får 15 miljoner kronor extra för sitt beredskapsarbete, som till exempel planering av evakueringsmagasin och säkra transporter av kulturföremål. Även Riksarkivet får ett tillskott för beredskapsarbete, på 2 miljoner kronor.
Statens historiska museer, Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet får också ökat anslag med anledning av övergången från kostnadshyra till intäktsjusterad hyra.
Däremot får Världskulturmuseerna inget tillskott med anledning av ökade hyreskostnader som innebär att Östasiatiska och Medelhavsmuseet kan behöva stänga sina lokaler.
Största neddragningen i kulturbudgeten syns i bidragen till allmän kulturverksamhet där tillfälliga satsningar som bidrag till folkbibliotekens läsfrämjande arbete och utvecklingsbidraget till kulturskolan upphör vid årsskiftet 2026/27. Även den regionala kulturverksamheten får 30 miljoner kronor mindre när en tidigare kompensation tas bort.
Texten uppdateras
