– Jag känner mig väldigt trygg i att jag har handlat fredligt och jag hoppas att rätten också ser det. Klimatkrisen är det största hotet mot vår hälsa. Jag ser det som min skyldighet som sjuksköterska att agera.
Det säger Emma Fritzdotter från Återställ våtmarker till Magasin K strax innan torsdagens förhandling i Svea hovrätt.
Hon är en av två klimataktivister som i juni 2023 doppade händerna i färg och limmade fast sig på skyddsglaset till Claude Monets målning Konstnärens trädgård i Giverny på Nationalmuseum. Ytterligare fyra aktivister deltog i planeringen och dokumenterade aktionen, som fick internationell spridning. Syftet var enligt aktivisterna att väcka uppmärksamhet kring klimatkrisen.
Målningen, som lånats från Musée d’Orsay i Paris, tog inte skada. Skyddsglaset kunde rengöras helt, men en mindre färgfläck blev kvar på ramen.
Samtliga sex åtalades för skadegörelse, men friades i tingsrätten förra året. De erkänner handlingarna men nekar till brott och hävdar att de agerat i nöd med hänvisning till klimathotet.
Tingsrätten ansåg det inte bevisat att de haft uppsåt att orsaka skada och hänvisade bland annat till att aktivisterna valt en målning med skyddsglas, använt trögflytande och vattenlöslig färg samt övat på aktionen i förväg.
Åklagare Lucas Eriksson, som tidigare beskrivit fallet som unikt i Sverige, överklagade. I hovrätten argumenterade han för att aktivisterna måste ha förstått risken.
– De har applicerat färg och superlim med stark vidhäftningsförmåga, istället för att använda ägg eller liknande som man enkelt kan torka bort. Det är att jämställa med klotter, menade Lucas Eriksson.
– Den som målar vet att färg kan skvätta och de hade till och med tränat på aktionen. De måste alltså ha varit medvetna om risken, men varit åtminstone likgiltiga inför att skadan skulle uppstå.
Försvaret framhöll att limmet behövdes för att aktivisterna inte skulle föras bort innan aktionen hunnit filmas. Man ifrågasatte också skadans omfattning då målningen hängdes upp igen två dagar efter aktionen.
En stor del av förhandlingen handlade om Nationalmuseums skadeståndskrav på drygt 180 000 kronor.
Av detta gäller drygt 21 000 kronor restaureringsfakturor från Musée d’Orsay. Nästan 160 000 kronor avser museets egna personalkostnader – totalt 345 arbetstimmar fördelade på 19 yrkesroller.
Tingsrätten avslog kravet eftersom Nationalmuseum inte ansågs ha visat att museet självt lidit en ersättningsgill skada. Domstolen ifrågasatte också beräkningen av arbetstimmarna, eftersom det var oklart vad personalen faktiskt gjort.
För att styrka kravet hade åklagaren kallat ett nytt vittne till hovrätten, en av Nationalmuseums utställningskoordinatorer.
Utställningskoordinatorn berättade att arbetstimmarna sammanställts på polisens begäran, utifrån personalens egna uppskattningar. Arbetet hade bland annat omfattat administration och dokumentation av restaureringen.
Försvaret ifrågasatte beräkningen, där både frontpersonal, utställningskoordinatorer och museets ledning redovisat arbetstid.
När försvarets advokat Sebastian de Ciutiis frågade vad överintendentens tre timmar av direkt restaureringsarbete bestått av kunde utställningskoordinatorn inte svara närmare. Det var också oklart om siffrorna omfattade genomfört arbete eller även uppskattningar av framtida arbete.
– Det handlar oavsett om ordinarie anställda med månadslön. Det har inte uppstått några extra kostnader, invände de Ciutiis.
– Det är arbetstid som annars hade kunnat användas till annat, svarade Nationalmuseums representant.
Försvaret ifrågasatte också varför Nationalmuseum inte utnyttjat den statliga utställningsgarantin, som kan täcka skador på inlånade konstverk. Enligt utställningskoordinatorn hade museet avstått med hänvisning till självrisken på 120 000 kronor och risken att ett skadeärende skulle påverka framtida konstlån.
Åklagaren yrkar på att samtliga ska dömas för skadegörelse och tillsammans betala drygt 180 000 kronor i skadestånd. Försvaret menar på att den friande domen ska stå fast och hänvisar i första hand till nödvärn och i andra hand till demonstrationsfriheten.
Hovrättens dom meddelas om tre veckor.
