Enligt DIK är det liten konkurrens om jobben för bibliotekarier. Men bibliotekarier som Magasin K pratat med håller inte med. De vittnar om en tuff arbetsmarknad, där såväl nyexade som erfarna har svårt att hitta jobb.
Att bilden skiljer sig på det här sättet förklarar Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK, med att det finns skillnader i efterfrågan i olika delar av landet, där det till exempel brukar vara mer konkurrens i storstäderna och vid utbildningsorterna.
– Men den övergripande bilden är att det är liten konkurrens om jobben. Det som vi bygger våra prognoser på är framförallt vår egen statistik kring arbetslösheten och den har ju varit låg väldigt länge – och vi ser heller ingen ökning på helheten.
– Men för den enskilda individen så spelar ju det ingen roll vad statistiken säger, för det är ju ett jättetufft läge att söka jobb och inte få jobb – den stressen som det innebär.
En annan faktor ni väger in är att många bibliotekarier snart väntas gå i pension. Kan man verkligen räkna med att de här tjänsterna ersätts, men tanke på kommunernas ansträngda ekonomi?
– Just nu är det ju ett pressat ekonomiskt läge i många kommuner och det påverkar säkert att man inte alltid ersätter tjänster när någon går i pension. Men det är en så pass stor grupp som är 55 år eller äldre, så även om inte alla ersätts ser vi att det kommer att bidra till en efterfrågan bibliotekarier under lång tid framöver.
Ni lyfter också satsningarna på skolbiblioteken. Men de vi pratat med säger att det ofta hård konkurrens om heltidsjobben och att många tjänster är på deltid med höga elevantal. Det verkar också som en del skolledare tar in lärare på de här tjänsterna. Kommer verkligen den nya lagen ge 2 000 nya jobb?
– Nej, det tror jag är långt borta tyvärr. Om man ska bemanna alla skolbibliotek – då saknas det 2 000 bibliotekarier men vi delar ju helt den bilden av det är för få annonser ute och att många tjänster är ohållbara. Det är en av våra mest prioriterade frågor just nu: att jobba mot skolledare för att de ska rekrytera bibliotekarier som ju lagen kräver, och mot regeringen så att de ser till att huvudmännen lever upp till lagen.
– En sak som är viktig i det här är att Skolinspektionen inte kommit igång med någon tillsyn än. När de gör det hoppas jag verkligen att det ska ge en skjuts i den här frågan, så att fler lever upp till lagens krav.
Ni säger att en del bibliotek fått mindre resurser på grund av lågkonjunkturen. Att det på en del orter kan vara svårare att få jobb. Varför verkar DIK för fler utbildningsplatser i det här läget?
– Fler utbildningsplatser är också ett mer långsiktigt krav. Det tar ju många år innan de personerna kommer ut på arbetsmarknaden. Så det är just för att vi bedömer att det på sikt kommer vara ännu mer brist på bibliotekarier, på grund av pensionsavgångarna och på grund av att alla skolbibliotek ska bemannas enligt lag. Det är ju ett sätt att se till att den reformen kan bli verklighet.
Statistik från Arbetsförmedlingen visar att antalet arbetslösa ökar, både i år och förra året var det i snitt fler arbetslösa arkivarier och bibliotekarier än under pandemin. Vad säger du om det?
– Vi ser ju inte det i vår egen arbetslöshetsstatistik. Utan det har ökat lite grann. Förra året ökade arbetslösheten bland våra medlemmar som jobbar inom bibliotek från 1,3 till 1,6 procent. Och det tror jag beror på att kommunerna har haft ett tuffare ekonomiskt läge. Men det är fortfarande en väldigt låg arbetslöshet i gruppen och vi kan inte se att den ökat 2025.
Om det saknas bibliotekarier i framtiden kommer våra medlemmar få färre kollegor och det påverkar ju arbetsmiljön negativt.
Bibliotekarierna vi pratat med känner sig svikna av DIK. De undrar varför förbundet går ut med att arbetsmarknaden är god när det är en helt annan verklighet som de möter. Vad är ditt svar till dem?
– Jag förstår att man inte känner igen sig i den bilden om man är i den situationen att man söker jobb efter jobb och inte får det. Det är ju ett jättetufft läge. Den här bilden är på aggregerad nivå, för hela landet och för hela arbetsmarknaden för bibliotekarier. Och det finns såklart skillnader mellan olika delar av landet och olika bibliotekstyper.
De är också kritiska till att DIK verkar för fler utbildningsplatser. En bibliotekarie säger att ”det är få fackförbund som skulle vilja öka konkurrensen för de egna medlemmarna på det här sättet” och undrar om förbundet är till för henne, som kämpar för en rimlig lön och karriär här och nu. Vad vill du säga till henne?
– Att fler utbildningsplatser är någonting som vi driver just för att vi på sikt ser att det kommer bli en större bibliotekariebrist. Det är inget självändamål, utan vi gör det för att öka statusen för yrket, få upp lönerna och visa på vikten av bibliotekskompetens i samhället. Om det saknas bibliotekarier i framtiden kommer våra medlemmar få färre kollegor och det påverkar ju arbetsmiljön negativt.
– Sedan förstår jag att man upplever att det inte rimmar med hur läget är nu. Att man känner sig uppgiven och besviken. Det är jättebra att vi får de här rapporterna. Som medlem ska man alltid höra av sig och lyfta om det är något som man reagerar på och vi tar till oss det såklart, och ser löpande över våra prognoser.
