Som många andra integrerade folk- och skolbibliotek ligger Bunkeflostrands bibliotek i samma byggnad som en skola. Entrén är visserligen separat, men Sundsbroskolans gård måste korsas. Även Tygelsjöbiblioteket, som också tillhör Malmö stadsbibliotek, ligger i en skolbyggnad. Här delar biblioteket och Pilbäcksskolan samma entré.
Katarina Forsström är enhetschef för Områdesbibliotek Väster i Malmö, där Bunkeflostrands bibliotek och Tygelsjöbiblioteket ingår. Hon säger att hon har en god dialog med skolledningarna, men att de ännu inte diskuterat hur den nya lagen om skolsäkerhet som träder i kraft den 1 juli kommer att påverka dem.
– Rent hypotetiskt så finns det en möjlighet stängsla av gentemot skolan på det ena biblioteket. Men på det andra får man förmodligen öppna en ny dörr, eller se sig om efter en annan lokal, säger Katarina Forsström.
Lagen om ökad skolsäkerhet innebär att alla förskolor och skolor ska vidta åtgärder för att obehöriga inte ska ges tillträde till förskolans eller skolans område när verksamheten pågår. Bland annat ska det tydliggöras att skolan inte är en allmän plats, vilket kan handla om upplysningar om att obehöriga inte får vara där, låsta dörrar, passerkort, kodlås, taggar och att väskor genomsöks.
Men på många orter runt om i landet delar folkbiblioteket lokaler med skolor, det visar Magasin K:s genomgång. Utifrån Kungliga bibliotekets statistik har vi identifierat 230 svenska folkbibliotek som har samma besöksadress som en skola. Av dessa har en del samma ingång som skolan. Andra ligger i en och samma huskropp men har olika entréer. En tredje variant är att biblioteket ligger i en egen byggnad, men på skolområdet.
Tygelsjöbiblioteket ligger inne i Pilbäckskolan utanför Malmö. Skolan och biblioteket delar huvudentré.
Foto: Malmö stad
Magasin K:s genomgång visar alltså att det ligger folkbiblioteksfilialer inne i skolor eller på skolområden på ett flertal orter. Samtidigt säger bibliotekslagen att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov.
När Magasin K kontaktar utbildningsdepartementet för att höra hur den nya lagändringen kommer påverka de här folkbiblioteken får vi svar från Elin Söderholm, politiskt sakkunnig hos skolminister Lotta Edholm (L). Hon skriver:
– Regeringens avsikt med förslaget är inte att omöjliggöra samnyttjande av lokaler och ytor, och vi kommer att följa utvecklingen efter att lagstiftningen börjar gälla väldigt noga.
I övrigt hänvisar hon till ett svar som Lotta Edholm lämnade i riksdagen i slutet av april. I det skriver skolministern att det är upp till varje kommun att organisera verksamheten utifrån de lokala förutsättningarna, att det är av stor vikt att skolan ska vara en säker plats och att hon kommer följa utvecklingen noga.
Svaret i riksdagen kom på en fråga från riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) som sitter i utbildningsutskottet, där han undrar hur Lotta Edholm tänker agera för att regeringens politik inte ska leda till sämre tillgång till bibliotek på mindre orter.
– Skolor har all rätt att vara stängda. Det är jätteviktigt att det är tydligt. Men det måste också kunna anpassas för lokala förutsättningar.
Riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) menar att om man tolkar den nya lagen "som de flesta gör" så kommer folkbiblioteken på skolorna inte vara tillåtna.
Niels Paarup-Petersen anser att det skulle behövas en bredare lagstiftning som lämnade utrymme för huvudmännen att göra anpassningar som fungerar just för dem.
– Lotta Edholm svarar att hon kommer följa utvecklingen. Det som händer sedan är ju att det blir olagligt att ha ett filialbibliotek. Vad ska du göra då? Vill du göra en ny lagstiftning? Det kommer att ta lång tid. Det är det som är problemet med den här lagen, att om man tolkar den som de flesta gör, så kommer det här inte vara tillåtet.
Vilka konsekvenser får det?
– Det är redan svårt för kommuner att upprätthålla biblioteksverksamhet ute i kommunerna, förutom på centralorten. Jag tror inte att det är regeringens tanke, att det ska bli sämre tillgång till böcker, säger Niels Paarup-Petersen och tillägger:
– Säkerheten är väldigt viktig. Men det är också så att om man förstör väldigt mycket för att lösa problem som det specifika stället inte har haft – då är det inte heller säkert att det är så vettigt.
I Malmö säger Katarina Forsström att hon väntar in att skolledningarna ska lyfta frågan, eftersom ansvaret att hantera obehöriga ligger på dem. Redan nu finns tillträdesskyltar uppsatta, men några kodlås eller taggar används i nuläget inte. Och det är heller inget som Katarina Forsström tänker skulle vara aktuellt för ett folkbibliotek, med krav på tillgänglighet för allmänheten.
– Vi vill ju inte stänga ett bibliotek med lås och kod. Utan i så fall får man se vilka andra lokaler som är lediga och möjliga för biblioteksverksamhet. Det brukar kunna gå, men det tar tid och kostar pengar förstås.
Vad tänker du att den här lagen kan få för konsekvenser för de här folkbiblioteken på sikt?
– Det är svårt att sia om. Det handlar mycket om lokalernas utformning, hur de ligger och hur det ser ut. Men också om hur huvudmannen för skolan resonerar kring obehöriga. Det har stor betydelse för vilka åtgärder vi behöver vidta.
Vad är viktigt att säkra, från er sida?
– Att vi har våra bemannade öppettider för barn och unga och andra som behöver och vill ha det, det är ju vår grundverksamhet. Att ha öppna bibliotek med kompetent personal – det är väldigt viktigt att fortsätta ha det.
Så gjorde vi
I Kungliga bibliotekets statistik finns 342 integrerade folk- och skolbibliotek, men alla ligger inte på skolor. 324 av dessa bibliotek uppger ett namn på en skola i det som i statistiken kallas ”alternativt biblioteksnamn”. För att hitta vilka folkbibliotek som ligger i skolor eller på skolområden har vi jämfört folkbibliotekets och skolans adress. 230 av dessa folkbibliotek har samma besöksadress som skolan.
