För trettio år sedan, 1995, fanns 1 539 folkbibliotek i landet. 2024 hade antalet minskat till 1 059, enligt Kungliga bibliotekets årliga statistik som presenterades förra veckan.
Och det här är ett mönster som återkommer år efter år.
Sedan 1995 har antalet folkbibliotek minskat varje gång KB presenterat sin statistik, med undantag för två tillfällen: 1996 och 2006. Sammantaget handlar det om en minskning med 31 procent sedan 1995.
Tittar man istället på en tioårsperiod, så har 97 folkbibliotek försvunnit sedan 2014 – alltså ett snitt på tio om året även om siffran varierar år från år.
Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen ser två olika anledningar bakom mönstret med det minskade antalet folkbibliotek.
– Dels har flera folkbibliotek en ansträngd ekonomi. I vår rapport från 2021 kunde vi visa att biblioteken drabbats av uteblivna uppskrivningar och det är klart att det slår igenom så småningom. Samtidigt är det många verksamheter ute i landet som jobbar på nya sätt med att öka tillgängligheten utanför de fysiska bibliotekshusen, vilket också kan vara en anledning.
Silvia Ernhagen, generalsekreterare Svensk biblioteksförening.
Antalet anställda på folkbiblioteken, som kallas årsverken i statistiken, har minskat med 2 procent mellan 2023 och 2024. Tittar man på en lite längre period så ligger antalet anställda på ungefär samma nivå 2015 till 2024, trots att folkbiblioteken blivit färre. Totalt fanns det 4 908 årsverken på folkbiblioteken 2024.
Silvia Ernhagen tror att det kan vara ett resultat av att biblioteken just arbetar med uppsökande verksamhet.
– Antalet bokbussar har till exempel ökat och det pågår också andra typer av uppsökande verksamheter. När människor rör sig på nya sätt så anpassar sig också biblioteken. Det pågår mycket tankearbete runt om på folkbiblioteken hur man kan öka tillgängligheten och nå sina prioriterade målgrupper. Alla kan inte komma till ett bibliotek i centrum.
Magasin K har tidigare skrivit om folkbibliotek som stänger och ersätts av så kallade servicestationer där det går att hämta upp reservationer och lämna tillbaka böcker.
I KB:s statistik återfinns servicestationerna tillsammans med andra obemannade utlåningsställen som till exempel bokholkar, kapprum på förskolor och liknande. Antalet obemannade utlåningsställen har minskat med 4 procent mellan 2023 och 2024.
”Även om biblioteken har meröppet så krävs det ändå personal som jobbar med den verksamheten.”
Något som däremot ökat är antalet meröppet-timmar, en trend som pågått under flera år. 2024 ökade meröppet-timmarna med 13 procent jämfört med året innan och året innan det var ökningen 12 procent.
– Meröppet är ett komplement, och det ska inte vara i stället för ett bemannat bibliotek. Jag uppfattar det som att alla bibliotekschefer runt om i landet är väldigt måna om att jobba med sitt förmedlande uppdrag och att nå besökarna personligen, säger Silvia Ernhagen och fortsätter:
– Även om biblioteken har meröppet så krävs det ändå personal som jobbar med den verksamheten. Det är inte så att man stänger en filial och tänker att man i stället har meröppet, utan bibliotekscheferna är väldigt noga med att se det som ett komplement för att öka tillgängligheten.
