Meröppet, alltså att bibliotek har öppet utöver de bemannade tiderna, infördes för första gången i Sverige 2009, i skånska Veberöd. Ett par år senare började Kungliga biblioteket föra statistik över hur mycket landets folkbibliotek höll meröppet. Det visade sig då, 2015, att 17 procent hade meröppet. Sedan dess har utvecklingen rusat fram.
I dag har en majoritet, 57 procent, meröppet. Meröppet-timmarna blir också fler och fler runtom i landet. Sammantaget har antalet meröppet-timmar på landets bibliotek ökat med 56 procent på fem år, alltså sedan 2018.
Tittar vi närmare på de folkbibliotek som hade meröppet det året och som ökat sina meröppettider sedan dess, vilket är en majoritet, visar det sig att två tredjedelar samtidigt minskat på sina bemannade öppettider under perioden. Magasin K:s genomgång visar också att hälften av de här folkbiblioteken har minskat på sin personal, eller antal årsverken som det heter i Kungliga bibliotekets statistik, totalt med cirka en procent.
Det här betyder att de bibliotek som ökat sina timmar med meröppet sticker ut. För på landets samtliga folkbibliotek har antalet bemannade timmar i stället ökat, och det med 59 procent, på fem år. När det kommer till antalet årsverken har även de ökat, om än med mer blygsamma 0,5 procent.
Lunds folkbibliotek är en av biblioteksenheterna med allra flest timmar meröppet varje vecka i landet, 665 timmar i snitt. Här har meröppet-timmarna ökat med 119 procent på fem år och det var alltså här som meröppet infördes för första gången, på Veberöds bibliotek.
Vid folkbiblioteken i Lund har däremot personalstyrkan legat konstant de senaste fem åren, det bekräftar Catharina Isberg som är bibliotekschef i Lund. Att antalet timmar som biblioteken har meröppet ökat beror helt enkelt på att fler och fler bibliotek anslutits till konceptet.
– 2023 fick de sista av våra stadsdelsbibliotek meröppet, så nu har alla det. Det är verkligen en ökad service, säger Catharina Isberg.
Catharina Isberg, bibliotekschef i Lund.
Samtidigt betonar hon att meröppet är ett komplement som inte ersätter bemannad tid:
– Personalens kompetens blir som jag ser det allt viktigare i biblioteksverksamhet för att bland annat jobba läsfrämjande och jobba med handledning i att hitta information, litteratur och kunskap i det hybrida medie- och informationslandskapet, säger Catharina Isberg.
En annan kommun där meröppet blir allt vanligare är Stockholm, där de meröppna timmarna ökat med 77 procent de senaste fem åren.
– Poängen är att kunna tillgängliggöra biblioteket och lokalerna för fler. För mig har det alltid handlat om en utökad service. Sedan är det inte fullservice eftersom det inte bemannat, men det är ändå bättre än att det är stängt, säger Daniel Forsman, stadsbibliotekarie och fortsätter:
– Som jag ser det är meröppet främst till för att komplettera andra öppethållanden. I Stockholm jobbar vi med olika sorters öppethållanden, som selektivt öppet för prioriterade grupper som får komma när andra inte kommer och förtroendeöppet när en aktör från civilsamhället får använda biblioteket.
Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm.
I dag är det 7 av 42 bibliotek i Stockholm som har meröppet, förmodligen tillkommer ett under året.
– Det finns en väldigt tydlig politisk vilja att vi meröppnar fler bibliotek, där vi har uppdrag att titta på om det är möjligt. Trycket från politiker och besökarna är att ha fler meröppna bibliotek, säger Daniel Forsman.
På Stockholms stadsbibliotek har den totala personalstyrkan, alltså antalet årsverken, minskat med sju procent och bibliotekarierna med åtta procent de senaste fem åren. Men att personalen minskar samtidigt som meröppet ökar har inget med varandra att göra, understryker Daniel Forsman:
– Vi fick förändrade budgetramar och gick 2019 till 2020 igenom en omställning, där vi minskade på personalstyrkan med tio procent. Sedan dess har vi hämtat oss lite, men inte alltid nödvändigtvis med befattningen bibliotekarie, utan vi har till exempel anställt en socionom, bibliotekspedagoger och värdar.
Det är viktigt att ha en nyanserad bild. Det finns många fördelar med att hålla meröppet, men det ska inte vara ett besparingsalternativ.
Silvia Ernhagen är generalsekreterare för Svensk biblioteksförening och hon säger att det är bra att man ökar tillgången till biblioteken, men att det inte får ske på bekostnad av de bemannas.
– Det gäller att hitta en rimlig balans mellan att ha meröppet, vilket kan vara en fin service där man går till biblioteket när det passar en själv, och samtidigt säkerställa att besökarna kan möta utbildade bibliotekarier på plats, säger hon.
Silvia Ernhagen tillägger att det är viktigt att det inte blir en utveckling där biblioteken till största del är obemannade eftersom besökarna behöver kunna få hjälp på plats, oavsett om det handlar om läsfrämjande samtal eller stöd när man söker information.
Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.
– En bibliotekarie har dessutom arbetsuppgifter som inte alltid syns utåt men som är viktiga, det kan handla om beståndet, det mediestrategiska arbetet eller att göra programverksamhet.
Vad är viktigt att ha med sig när det kommer till meröppet?
– Det är viktigt att ha en nyanserad bild. Det finns många fördelar med att hålla meröppet, men det ska inte vara ett besparingsalternativ. Vi vet att många folkbibliotek har dålig ekonomi, att det skärs ner i kommunerna. Men att tänka att meröppet ska vara en besparingsåtgärd är inte rätt väg att gå, säger Silvia Ernhagen.
De har mest meröppet
Sett till det totala antalet meröppna timmar i veckan på landets folkbibliotek ligger Skellefteå folkbibliotek, med 882 timmar, Lunds stadsbibliotek, med 665 timmar, och Varbergs bibliotek, med 605 timmar, i topp. Därefter kommer Norrköpings stadsbibliotek, med 567 timmar och Biblioteken i Göteborg, med 524 timmar. Stockholms stadsbibliotek kommer på plats 44 med 233 timmar meröppet i veckan.
Sett till vilka regioner som har flest antal timmar meröppet i veckan ligger Region Skåne i topp med 4 704 meröppna timmar, följt av Västra Götaland med 3 703 timmar och Halland med 2 038 timmar. Därefter kommer Västerbotten, med 1 796 timmar, och Stockholm med 1 547 timmar meröppet i veckan, vilket för Region Stockholm motsvarar en ökning om 50 procent på fem år.
