När Sofia Lundmark, själv bibliotekarie, tillträdde som chef för biblioteksenheterna i Luleå 2019 fick hon ganska snart i uppgift att omvärldsbevaka om meröppet. Så hon reste till Skellefteå, där biblioteken hade meröppet alla dagar klockan 06 till 22.
– Jag tänkte att det måste vara en jättestor sak. Men i Skellefteå hade man inte ens gjort om lokalerna och kört på kommunens passagesystem rakt av. Det blev en helomvändning för mig, säger hon.
Inte långt senare stod hon inför kultur- och fritidsnämnden och förklarade vad meröppet är och vilka mervärden det skulle innebära.
– Vi fick ett inriktningsbeslut på att alla bibliotek skulle vara meröppna 06 till 22 alla dagar året om. Vi i Luleå hakar på och vill anamma nya saker fort, vi var nyfikna på meröppet och ville satsa på det.
I dag har fyra av Luleås fem enhetsbibliotek meröppet. Det sista, Råneå, kommer införlivas i konceptet under året.
Utvecklingen, från fem timmar 2018 till 154 timmar meröppet varje vecka 2022 ger Luleå den största procentuella ökningen av meröppet i hela landet.
Däremot undantogs stadsbiblioteket, som alltså redan hade meröppet fem timmar i veckan, från den stora satsningen. Det ansågs för krångligt, bland annat för att man behövde bygga en ny separat ingång till biblioteket som ligger i Kulturens hus, berättar enhetschefen Mathias Silvder.

Mathias Silvder, enhetschef för Luleå stadsbibliotek. Foto: Marina Wikberg
Efter att ha arbetat som chef inom psykiatrin kom han till stadsbiblioteket för drygt två år sedan. Ambitionen sedan dess har varit att också stadsbiblioteket ska få samma generösa meröppet-tider som enheterna.
– Jag är jättepositiv. Jag tror att man har förutfattade meningar att det inte kommer att funka, att folk kommer bränna böcker, men jag har sett på andra bibliotek hur bra det fungerar, säger Mathias Silvder.



Som beteendevetare i grunden och med erfarenhet från en annan sektor upplever han att det är mycket nostalgi i biblioteksbranschen kring hur biblioteken ska vara öppna.
– Bemanningen är kärnan på bibliotek, men den ska vara när behovet är. Jag som inte är från biblioteksvärlden tänker att man kan öka på den vissa tider när besökarna kommer, och då ha mer aktiviteter. Vi har minskat på personal och jag tror att man kan använda personalen på ett klokare och effektivare sätt. Meröppet bidrar till den flexibiliteten, säger han.
Utvecklingen av meröppet skedde samtidigt som biblioteken, liksom alla förvaltningar i Luleå 2019, fick effektiviseringskrav. Det ledde till att man inte återbesatte en del tjänster och såg över öppettider och bemanningsorganisationen på alla bibliotek. Personalstyrkan har totalt minskat med fem procent sedan 2018 på biblioteken i Luleå.
Under samma period har de bemannande timmarna minskat med 41 procent, från totalt 269 till 159 timmar i veckan, visar Magasin K:s genomgång. Men att införandet av meröppet skulle handla om att lösa bristande resurser, som många medarbetare också trott under årens gång, är helt fel understryker Sofia Lundmark:
– Olyckligtvis har det sammanfallit. Men vi har inte dragit ner på öppettider och personal till förmån för meröppet. Absolut inte. De bemannade öppettiderna är jätteviktiga. Och man får inte glömma att meröppet genererar en del merarbete; i kontroll av lokalen, städning, reservationer och plock med böcker.
Biblioteken som ökat sina meröppet-timmar samtidigt som de bemannade öppettiderna minskat
- Luleå stadsbibliotek
- Härnösands bibliotek
- Eskilstuna bibliotek
- Falkenbergs Bibliotek
- Mörbylånga kommunbibliotek
- Orsa sockenbibliotek
- Kalmar stadsbibliotek
- Ängelholms bibliotek
- Danderyds bibliotek
- Värmdö Bibliotek
- Lunds stadsbibliotek
- Åkarps bibliotek
- Sjöbo bibliotek
- Höganäs stadsbibliotek
- Karlskrona stadsbibliotek
- Leksands bibliotek
- Norrtälje Stadsbibliotek
- Surahammars folkbibliotek
- Hässleholms stadsbibliotek
- Norrköpings stadsbibliotek
- Kungälvs stadsbibliotek
- Kungsbacka bibliotek
- Ronneby stadsbibliotek
- Hallstahammars bibliotek
- Örnsköldsviks bibliotek Arkenbiblioteket
- Vaggeryds bibliotek
- Ale bibliotek
- Katrineholms bibliotek
- Vilhelmina bibliotek
- Mjölby kommun biblioteket
- Simrishamns bibliotek
- Lycksele bibliotek
- Åtvidabergs kommunbibliotek
- Staffanstorps bibliotek
- Kävlinge bibliotek
- Ljungby bibliotek
- Jokkmokks kommunbibliotek
- Gnosjö bibliotek
Så räknade vi: Biblioteken är listade efter hur mycket meröppet ökat i procent 2018 till 2022, där Luleå stadsbibliotek alltså ökat sina meröppna timmar i veckan mest i landet under perioden. Endast de som hade meröppet 2018 är inräknade. Ytterligare 38 bibliotek hade inte meröppet 2018 men hade det 2022 samt har minskat på de bemannade öppettiderna.
Källa: Kungliga bibliotekets biblioteksstatistik 2018 och 2022. De bemannade öppettiderna är framräknade genom att dra bort de timmar som folkbiblioteken redovisat meröppet från det totala antalet redovisade öppettimmar per vecka.
Att de dragit ner på de bemannade öppettimmarna hänger ihop med att de blev något färre i personalen, att scheman och arbetstider måste gå ihop och att alla behöver ha en rimlig fördelning mellan inre och yttre tid i biblioteket.
Men att de varit tvungna att dra ner så mycket på de bemannade öppettiderna är inget Sofia Lundmark är glad över:
– Personalen är lite bittra över det här, och jag också. Ju mindre bemannat man har desto mindre blir det ett levande bibliotek. Utan personal, program och aktiviteter blir det en bara en boksamling.
När Magasin K frågar hur det blivit för personalen med meröppet, om det till exempel är mer stressigt vid stängning, tyngre bokhantering eller otryggt när personer vistas olovligen i lokalerna, svarar Sofia Lundmark att det fanns sådan oro innan meröppet infördes, men att det sedan dess över lag fungerat bra.
– Det är klart att det kan bli stökigt, men det blir det även när vi har öppet. Min inställning är att biblioteket ska vara så tillgängligt som det bara går. Att det är lika mycket besökarnas bibliotek som vårt, att jag vill lita på att de sköter det här. Händer det något så får man ta det då.
Katarina Gulliksson är fackligt ombud för DIK i Luleå och hon säger att det hela tiden funnits en bra och öppen dialog med arbetsgivaren om meröppet. Bland annat önskade personalen att meröppet skulle starta först 10 på vardagar och inte 06, för att de ville kunna arbeta ostört en stund innan besökarna kom, vilket hörsammades av ledningen.
– Alla arbetsgrupper som har den här servicen har fått vara med och diskutera. Det har funnits farhågor och funderingar, till exempel kring hur man ska avgränsa sitt uppdrag, men det har inte varit någon större oro. Och sedan det infördes har jag inte fått till mig att det varit obehagligt eller hotfullt, säger Katarina Gulliksson som själv är bibliotekarie på en av de enheter som var först ut med konceptet.

Katarina Gulliksson är bibliotekarie och fackligt ombud för DIK i Luleå.
Visst, tillägger hon, är upplevelsen att det är mer städning nu, särskilt på måndagarna då enheterna inte bemannas över helgen. Men det är konsekvensen av en ökad bokmängd – som i grunden är något bra.
– Vi tycker det är roligt att folk kommer hit och lånar och lämnar sina böcker, vi ser det så. Det har inte varit någon förstörelse eller att något har gått sönder.
Det de pratar mest om i personalen, säger Katarina Gulliksson, är att barn under 18 inte kan bli meröppet-kunder.
– För en tonåring vill knappast komma med mamma till bibblan och våra öppettider i övrigt är inte de bästa.
Att de vanliga öppettiderna begränsats hänger delvis ihop med att fack och arbetsgivare kommit överens om att inte schemalägga ensamarbete, samt att de velat ha en ”vettig bemanning”, säger Katarina Gulliksson. Samtidigt önskar hon att de var fler på plats:
– En jätteviktig fråga för politikerna att förstå är att böcker inte bara flyger upp i hyllan utan att någon köpt in dem och satt dit dem. Vi kan inte ha bemanning till 22, det är en utopi, och då blir meröppet ett fint komplement. Men utan bemannad tid blir det ingen kvalitet. Det tar bort kärnan i varför biblioteken behövs – särskilt i dessa tider av kriser och desinformation, säger Katarina Gulliksson.