Allt fler vill bli bibliotekarier. Till de nio biblioteksprogram som antog studenter nu till hösten kom det in totalt 3 295 ansökningar, en ökning med 10 procent mot förra året. Att det ser ut så här tror Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK, i grund och botten handlar om att bibliotekarie är ett meningsfullt och givande yrke som också är viktigt för samhället.
– Men att det är en ökning just nu kan ju också hänga ihop med att biblioteksfrågorna har fått mer utrymme i debatten i och med satsningarna på bemannade skolbibliotek och läsfrämjande.
Flest ansökningar fick Södertörn, vars bibliotekarieprogram också varit det mest eftersökta de senaste fyra åren. Under perioden har det totala antalet som söker till landets bibliotekarieprogram ökat i stadig takt, från omkring 2 000 ansökningar 2023.
För fem år sedan låg siffran däremot högre, med 3 045 som sökte till de 11 program som antog studenter hösten 2022. Ett av dem var en bibliotekarieutbildning på distans som Borås gav under tre pandemiår och som 2022 hade nära 1 200 sökanden, vilket alltså utgjorde över en tredjedel av alla ansökningar.
Distansprogrammet antog 90 studenter det året, vilket gav 464 antagna 2022. När det togs bort året efter sjönk utbildningsplatserna till dagens nivå på 373 antagna. En nivå som varit den samma med undantag för förra året, då ett ytterligare tjugotal studenter togs in.
Att färre antogs i år, trots efterfrågan och söktryck, handlar om resurser, säger Johanna Alm Dahlin på DIK.
– Vi har haft kontakt med några av biblioteksutbildningarna som har sagt att de har fått mindre resurser och att tvingats minska på sina platser. Fast de egentligen vill utöka dem.
Färre platser och fler sökanden betyder att årets söktryck är rekordhögt, med i snitt 9 sökanden per plats. För fem år sedan gick det 7 sökanden per plats på bibliotekarieprogrammen.
Flest studenter är det Högskolan i Borås som tar emot nu i höst, med 191 antagna till fyra program. Södertörn, som bara har ett program – med 55 antagna per läsår de senaste fem åren – har det högsta söktrycket i landet, med 14 sökanden per plats.
Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig DIK.
Könsfördelningen bland studenterna ser i princip likadan ut i år som för fem år sedan, hösten 2022 var 22 procent av de antagna till programmen män, i år är den andelen 19 procent.
Däremot har åldersfördelningen bland de antagna förändrats. Andelen som är under 25 år är visserligen den samma, 28 procent, men 2026 är det en klart större andel som är över 34 år, 42 procent av de antagna mot 31 procent för fem år sedan.
– Det kan bero på att det är lite tuffare på arbetsmarknaden. Att fler väljer att skola om sig med hjälp av omställningsstudiestödet och då väljer bibliotekarieyrket. Det kan också vara lärare och andra som vill kunna jobba i skolbibliotek till exempel, och som då läser utbildningen för att bredda sin kompetens, säger Johanna Alm Dahlin.
I juni gav regeringen gav Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att analysera hur den nya lagen om bemannade skolbibliotek påverkar behovet av utbildad personal och hur utbildningsutbudet kan svara mot lagändringen. UKÄ ska också lämna en uppdaterad analys av förslaget om att införa en uppdragsutbildning för lärare och förskollärare.
Johanna Alm Dahlin säger att DIK är positiva till regeringens förslag på en ettårig master för lärare som ska kunna jobba på skolbibliotek, men att en förutsättning är att man också utökar platserna på bibliotekarieutbildningarna.
– En ettårig master är jättebra, men den får inte användas som en genväg. För den kan inte ersätta en tre till femårig utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap.
Det har varit ett av våra krav hela tiden, att utöka platserna på biblioteksutbildningarna så att det här hanteras långsiktigt.
Kommer uppdraget i tid?
– Nej, vi tycker ju att regeringen hade behövt agera mycket snabbare. Det har varit ett av våra krav hela tiden, att utöka platserna på biblioteksutbildningarna så att det här hanteras långsiktigt.
Svensk biblioteksförening vill se en utökning av utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap med 20 procent, för att täcka behov inom skolbibliotek och pensionsavgångar. DIK anger ingen bestämd siffra, men förbundet har ett kongressbeslut på att man ”kraftigt utökar” platserna på de informationsvetenskapliga utbildningarna.
– Och då kräver det att regeringen sätter av resurser, det är där insatsen behöver göras. För det finns ju alla förutsättningar i och med att utbildningarna vill det själva och att söktrycket är jättehögt. Så det som behövs är pengar, säger Johanna Alm Dahlin.
Södertörn i topp med flest sökande
sökande/antagna/sökande per plats
1. Bibliotekarieprogrammet, Södertörns högskola:765/55/14
2. Masterprogram i Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning, Högskolan i Borås:668/61/11
3. Bibliotekarie, Högskolan i Borås: 553/80/7
4. Biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet: 401/50/8
5. Biblioteks- och informationsvetenskap – kandidatprogram, Umeå universitet: 390/42/9
6. Masterprogram i ABM – Biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet: 265/28/9
7. Masterprogram i informationsvetenskap: digitala miljöer, Högskolan i Borås: 221/50/4
8. Magisterprogrammet i biblioteks- och informationsvetenskap – bibliotek för forskning och högre utbildning, Umeå universitet: 24/6/4
9. Senare del av program, Bibliotekarie, distansutbildning, Högskolan i Borås: 8/1/8
Källa: UHR
