En majoritet av de anställda i Sverige arbetar i yrken med relativt hög AI-exponering, särskilt högutbildade, kvinnor och anställda inom kunskapsintensiva branscher. Det visar en ny rapport från Saco, som sammanställt ny forskning och statistisk på fältet.
Utbildningssektorn, finans och försäkring samt information och kommunikation har högst AI-exponering av femton branscher. Men medan olika läraryrken förväntas dra nytta av den nya teknologin som komplement, och därmed bedöms ha en hög så kallad AI-komplementaritet, har informations- och kommunikationsbranschen störst exponering i kombination med låg komplementaritet.
En sådan kombination kan, enligt Saco, tolkas som att den relativa risken för att många arbetsuppgifter ska automatiseras är större jämfört med andra branscher.
Allt fler svenska företag använder AI, där användningen är mest utbredd bland de med många anställda. När det kommer till näringslivets olika branscher är det företag inom informations- och kommunikationsverksamhet som använder AI i högst utsträckning. Störst AI-exponering är det däremot de anställda inom offentlig sektor som har, där staten ligger i topp.
När det kommer till sysselsättning har effekterna för äldre och mer erfarna arbetstagare ofta varit neutrala eller positiva visar forskningen, vilket antyder att yrkeserfarna personer kan vara relativa vinnare i det pågående teknologiskiftet, enligt rapporten.
De negativa effekterna märks i stället framförallt för yngre arbetstagare i AI-exponerade yrken, som kan få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Här betonar Saco att det första jobbet ofta är avgörande för att unga ska kunna bygga upp de färdigheter och erfarenheter som krävs, och att det därmed på sikt kan bli svårt att rekrytera erfarna medarbetare.
Arbetsgivare kan därför behöva skapa alternativa ingångar till arbetsmarknaden, menar Saco, där unga kan utveckla färdigheter som kompletterar, snarare än konkurrerar, med den nya tekniken.
